Sömnlösa Nätter

Borg på bio – rena serve-esset!

En film om Björn Borg? Låter ju inte sådär djävulskt upphetsande,  tyckte jag. Jag var lite för liten när han var som bäst, även om farsan har tjafsat på om McEnroe, Connors, Gerulaitis och de andra som snortade koks på Studio 54 och kanske spelade lite tennis emellanåt också. Jag minns mest Borgs pinsamma comeback på 90-talet (han spelade med en gammal träspade och fick dyngstryk av nån halvhyfsad spanjor vill jag minnas) och så Friends in Need  förstås. Fast det sistnämnda kanske man helst vill glömma.

Magiska tennisminnen

Mina största tennisminnen handlar mest om Wilander och Edberg, när Sverige vann Davis Cup, Franska Öppna och Wimbledon stup i kvarten. Helt otroligt! Men sedan dess har intresset svalnat och min kontakt med tennis har mest handlat om att spela med jobbarkompisen Janne några gånger.
Men jag fick en fribiljett till Borg via en samarbetspartner på jobbet, och det kunde ju vara kul att komma ut på bio någon gång (det har varit mest barnfilmer på senare år om det varit någon bio alls).
Nu har jag alltså sett Borg, med Sverrir Gudnasson och Shia leBeouf (reservation för stavningen). Och den var faktiskt riktigt bra! Huvudrollsinnehavarna får verkligen till karaktärerna, Bors iskyla och McEnroes minst sagt hetsiga temperament. Och den där Wimbledonfinalen! Fastän farsan har snackat om den i åratal och malt på om det där tie-breaket så satt man som på nålar! Sjukt spännande faktiskt.

Suveräna tillbakablickar

Men de bästa bitarna i filmen var ändå tillbakablickarna till när Borg var en ung, spirande spelare i Södertälje. När han står där och slår på garageporten så kunde jag inte låta bli att tänka på när jag var liten hemma i Fisksätra. Fast i mitt fall stod jag inte och malde mot en garageport så att grannarna blev galna, vi lirade landhockey och blev jagade av gubben i porten som inte få sin gamla Volvo bucklad! Vi spelade i timmar varje kväll och gick bara in och slängde i oss middag när morsan ropade in oss. Sen var det ut och lira igen. Björn Borg var visst en lovande hockeylirare också, innan tennisen tog över.
Men där var det slut på likheterna. Borg blev miljonär efter att ha dunkat på sin garageport, jag är en vanlig ”Svensson” som sitter och skriver blogg. Men filmen Borg får i alla fall fyra plus.
Tack för den här gången!