Vi ska fixa till uteplatsen

Godkväll kära läsare!

Jag och frun har diskuterat sista dagarna angående att fixa till vår uteplats och rusta upp den lite inför sommaren. Vi har tänkt att köpa nya loungemöbler, ny grill och en ny markis. Markisen behöver vara skräddarsydd för att passa vid vår uteplats och vi har hittat ett företag som säljer markiser i Hägersten. De var väldigt hjälpsamma och vi väntar på en offert just nu. Vi bad dem även att ta fram pris för markiser till våra fönster runt huset. Att sätta markis på fönsterna runt huset är inte så aktuellt, men det kan vara kul att se hur mycket de vill ha. Om de inte är så farligt så kanske vi slår till på fönstermarkiser också.

Min fru vill inreda uteplatsen om jag fixar till altanen. Vi behöver olja brädorna och någon bräda kan behöva bytas ut. Jag får nog ta en extra sväng till Byggmax, sedan vi började renovera i huset så har jag blivit stamkund där. Snart borde jag nästan få rabatt på alla mina köp, så mycket som jag har spenderat hos dem.

Vi är väldigt duktiga på att hitta på nya projekt. Vi har diskuterat att bygga en trädgårdsmur i sluttningen i trädgården. Det gör att vi kan nyttja trädgården bättre som två våningsplan istället för sluttning. Frun har kollat på massor med inspirationsbilder och är riktigt sugen på att fixa det och en stentrappa mellan “trädgårdsvåningarna”.  

Vi har även drömt om att ha en liten damm i trädgården med sådana dära stora guldfiskar i. Det enda som gör att vi tvivlar är fruns rädsla för ormar. Ormar trivs i vatten och vi vill inte ha fler ormar än nödvändigt på vår tomt. Någon gång när frun var ute på tomten så hörde jag ett gallskrik. Då hade hon sett en huggorm som solade på en sten. Den bara låg där, gjorde inte henne något över huvud taget, men den var på vår tomt! När jag sprang ut så stod hon med krattan i högsta hugg och är helt redo att skrämma bort den. Jag tror att ormen kände vibrationerna i marken av mina steg så den flydde fort som sjutton.

Nu svävade jag iväg från tanken med inlägget. Både jag och frun ser fram emot att kunna njuta av både värme och sol på uteplatsen igen. Markis ovanför altanen känns givet så vi kan slappa i skuggan också när det blir riktigt varmt ute.
Nu är det filmdags med familjen. Trevlig kväll på er.

Tro det eller ej – jag är en ganska duktig målare

Efter tak- och golvfix är det nu dags för ett hemmafix som gamle Hasse faktiskt tycker om – att måla. Det är inget jätteprojekt som kräver en erfaren målare utan bara mitt arbetsrum som ska piffas till.

Arbetsrum och arbetsrum förresten, så himla mycket jobb har det inte blivit gjort därinne. De gånger jag jobbar hemifrån sitter jag hellre i köket (det är nära till kaffet! och kakorna…och kaffet igen!) Eller ligger i sängen (det är nära till kudden! Lite längre till kaffet dock, ett problem helt klart).

Men nu ska det alltså målas om i arbetsrummet, och jag är faktiskt en bättre målare än vad man skulle kunna tro. En gång i min ungdom praktiserade jag på en målerifirma i två veckor eller om det var tre. Det var bland annat där jag lärde mig att hålla färgen, något jag haft god nytta av senare i livet, i många olika sammanhang (inte minst när frugan undrar vem som druckit upp allt kaffe och ätit alla kakor).

Skämt åsido, så tycker jag att det är skönt och avslappnande att måla, man kan låta tankarna vandra i väg och tänka på ditten och datten som man inte har tid med att fnula på annars. Som varför gult och blått blir grönt? Personligen tycker jag att brunt vore ett mer logiskt resultat av den blandningen, men någon lysande kemist har jag aldrig varit. Varför blir det grönt? Vem bästämde att det ska vara så? Ett av livets stora mysterium, håll med om det.

Apropå blått så är det en nyans av den ädla färgen jag tänkt mig att ha i arbetsrummet. Vi hade en omröstning här hemma och chockrosa med gröna prickar vann med en förkrossande majoritet, men som väl är har jag vetorätt i Hasses Säkerhetsråd, så det blir blått i alla fall. Blott blått är det som gäller.

Nåväl, jag har stor respekt för det nobla hantverket måleri och det är snart dags att börja med förberedelserna. Eller ska jag bara ringa en målare i stället och ta en bira istället? Fortsättning följer.

Något recept blir det inte idag, men lovar att återkomma med min berömda mjuka pepparkaka när det börjar lacka mot jul.

På återhörande och om någon kan förklara det här med att blått och gult blir grönt så är det bara att höra av sig.

Jaha, då måste vi fixa golvet också

Dagens klyscha: ”en olycka kommer sällan ensam”. Förlåt, men det är svårt att ”fånga dagen” och känna att ”man ser glaset som halvfullt istället för halvtomt” när allting strular.

Men vad är det som har hänt, undrar du förstås, kära läsare. Jo, det ska jag berätta för dig. Först ska jag bara slå huvudet i tangentbordet några gånger..

Så, klart. Som jag berättade i vårt förra inlägg så började taket läcka där hemma. Vi hittade en bra takläggarfirma som kunde hjälpa oss, tack för det! Men det var bara början på problemen.

Läckan förstörde golvet

När takläggaren hade tagit bort skyddsplasten, så upptäckte vi det: läckaget hade pågått så pass länge att golvet blivit fuktskadat. Satan i gatan! Parketten var mörk och såg helt murken ut på sina ställen. Inget problem, tänkte jag först, det där har jag ju varit med om förut, som när nån av ungarna välte ut den stora krukan med Monsteran krossades. Det blev en rejäl fläck och jag trodde först att vi skulle bli tvungna att lägga om hela den förbenade parketten. Det visade sig dessutom att krukan hade småsipprat ut vatten under en längre tid utan att vi märkt något. Men det här gick att fixa med lite hårt slipjobb, fick vi veta av grannen Tobias, som jobbade på en golvläggarfirma förut.

Men inte den här gången, Vi bjöd Tobias på en java och han kom över och kollade fuktskadan. Rynkan i hans ögonbryn lovade inte gott, och den analysen visade sig snabbt vara korrekt. ”Det här går nog inte att rädda, ni måste byta ut parketten på de här två ställena,”  sade han och pekade på två stora, murkna fläckar med flera meters mellanrum.

Inte mer renovering, please

Okej, tänkte jag. Ska väl inte vara nåt större problem, men Maria var av en helt annan uppfattning. Hur skulle det se ut, sade hon, med ny parkett inskjutet i den här gamla slipade, slitna, ingångna parketten.

Så vi måste lägga om hela skiten då, sa jag (ni får ursäkta mitt för dagen lite ovårdade språk, men ibland blir man bara så less).

Efter allt renoveringsstrul den senaste tiden så var det beskedet det sista jag ville ha, bortsett från att ha drabbats av typ klamydia eller nåt. Just nu skulle jag bara vilja sjunka ner i soffan med en påse sourcreamchips och kolla på nya Homelandsäsongen eller se i fatt mig på Game of Thrones.

Matta kanske kan vara en lösning

Men vi måste göra något innan golvet börjar spricka eller bli ännu fulare. Maria kom som vanligt på en lösning, hon är ju som vår egen lilla Ernst. Varför inte skippa parketten och lägga in en matta istället? Jag måste erkänna att min första reaktion var negativ, jag associerade till de äckliga luddiga heltäckningsmattor som alla hade när jag var liten. Aldrig! Men det är andra tider nu, har jag förstått och det finns mattor som inte skulle ge mig ångest. Plastmattor, tygmattor, rya, velourmattor, nålfilt. Ett visst jobb med detta också, men inte som att riva upp och lägga en ny parkett i alla fall.

Så nu på lördag ska vi ut till stormarknaden och uppsöka vår lokala mattläggare. Ungarna sportar, så vi kan kolla runt i lugn och ro dessutom. Hur de går med det här projektet kommer vi säkert att återkomma till, var så säkra.

 

Dagens recept

Just nu är jag mer i behov av rejäl ”comfort food” istället för nåt hälsosamt (det får bli en extra sväng till gymmet). Här bjuder jag på en riktig fettbomb inspirerad av Guy Fierii. Den där blonderade, tatuerade kocken som åker runt i USA och skriker och käkar fet mat på syltor, ni vet. Håll till godo!

Hasses flottiga butterburger:

Ingredienser:

Smör, gul lök, hamburgerbröd, mald högrev.

Så här gör du:

Hacka upp löken i små bitar. Stek därefter upp köttpucken och stek då även brödet lite så att det blir frasigt och får en varm yta. Lägg köttet på brödet i botten och lägg löken på köttet. Lägg sedan två stora matskedar smör på brödet. Sedan pressar du locket lite så att smöret smälter genom löken, till köttet och sedan till bottenbrödet. Sedan är det bara att lägga till passande tillbehör och låta smöret rinna nedför hakan.

PS I Guy Fieris program så stoppade kocken även in en stor kryddad smörbit i själva köttpucken! Men så långt går inte jag, vill helst leva åtminstone tills barnen har tagit studenten…

 

Ny belysning i köket

Jag har kommit över den största besvikelsen över den bittra sordin i hockeyn och är nu på fötterna igen. Tennisarmbågen har läkt och jag har så smått börjat träna igen. Det är ett gäng på jobbet som börjat spela padel och det verkar vara otroligt roligt; åtminstone om man ska tro snacket i fikarummet. Tyvärr så involverar denna sport i allra högsta grad ett racket och det verkar klokast att vänta någon månad innan jag hoppar på det tåget. Risken är väl att jag är totalt sämst och att jag inte vill spela det igen. Mitt humör brukar, sa han med stor självinsikt, ha en förmåga att ställa till det då det kommer till sport i allmänhet och gällande racketsporter i synnerhet. Jag har alltid passat bäst inom lagsporter där man – på många sätt – kan bli peppad, ge beröm själv och hjälpas åt.

Är man ensam, med ett racket (eller en golfklubba; jag har även testat på golf med uselt resultat) så är man utlämnad åt sig själv och dääämonerna, som Bergman skulle sagt. Jag blir arg, jag blir tokig på mig själv och plötsligt så kan jag knappt spela. Det som talar för padel är att man tydligen spelar två och två. Jag ska definitivt testa då armbågen är helt läkt!

Sedan senast så har det hänt lite med huset. Vi har tagit in offerter för taket och haft några takläggare på besök för kontroller. Den gemensamma uppfattningen verkar vara att taket håller över vintern och därför så har vi beslutat att lägga projektet på is till våren. Det gör att vi hinner – förhoppningsvis – spara ihop lite pengar också. Vintern var det… Var kom den här snön ifrån egentligen? Hösten uteblev. Den kom, den såg och den förlorade. Kung Bore står som segrare och – faktiskt – inte mig emot. Vintern är trevlig, det blir ljusare och det finns lite mer att göra än under den alltjämt överskattade hösten.

I förrgår så satte vi den sista touchen på köket och detta genom att sätta spotlights i taket. Jag har hållit på att höja taket och satt panel under den senaste veckan. Spotlightsen fick dock en elektriker sätta och koppla in. Jag har läst lite för många skräckhistorier för att våga chansa med elektricitet (olagligt i många fall dessutom, det ska vi inte glömma) och gällande spotlights så verkar det vara vanligt att vi hemmasnickrare sätter sådana i exempelvis en träregel och där det till slut blir sådan överhettning att det börjar brinna.

Usch, jag kan inte tänka mig något värre. Att stå och förklara för familjen att en brand berodde på att jag var för snål för att anlita en elektriker. Hemska tanke. Mycket kan jag göra själv, men el – det rör jag, helt enkelt inte. Bra blev det; ljuset i köket är perfekt. Vi har spotlights i taket  som allmänbelysning, vi har spotlights över diskbänk/arbetsbänk för arbetsbelysning. Över köksön har vi två svarta industrilampor för ytterligare ljus vid exempelvis hackning av grönsaker och som en sista knorr så har Maria satt ut lite mysbelysning här och var. Perfekt och enligt inredningens ABC (åtminstone enligt Marias sätt att se på saken).

Sa vi inte något om hackning och leder inte det till något? Jo, det är naturligtvis dags för Hasses recept. Denna gång håller vi det vegetariskt.

 

Halloumi Stroganoff ala Hasse

Du behöver: två förpackningar halloumi. En gul lök. En burk krossade tomater. En vitlök. Några champinjoner. Tomatpuré. Salt och peppar. Ris.

  • Hacka halloumin in små tärningar och stek dessa i en lite olja på låg värme.
  • Låt dem bli gyllenbruna (det tar lite tid) och lägg allt på hushållspapper så att fettet rinner av.
  • Fräs på lök, vitlök, champinjoner i lite olja i en stekpanna.
  • Häll över burken med krossade tomater och tillsätt en sked med tomatpuré.
  • Låt allt stå och puttra en stund på låg värme. Under tiden kan du koka ris och hacka en god sallad.
  • Då röran är krämig och riset är färdigkokt så lägger du halloumin över tomatröran och rör om.
  • Servera och njut!

Nu kan vi sitta och trycka i hallen

Jag och Maria var på en fest hos några vänner häromkvällen. Och det är verkligen sant det där som alla säger , folk i fyrtioårsåldern kan parta! Barnen har blivit lite större och alla vill släppa loss lite efter alla sömnlösa nätter och hemmasittande. Det är nästan så att man längtar till att bli 50, man har hört att 50-plussarna är ännu vassare!

Några större utsvävningar blev det kanske inte ändå, bara en massa god mat (kolla in receptet här nere) och gott vin. När värdinnan började diska vid halv ett-tiden så tyckte vi ändå att det var dags att dra, så vi ringde en taxi och åkte hem, så barnvakten fick åka hem sent omsider.

I taxin blev det lite tjafs. Maria hade sett att Marie och Håkan (värdparet) hade piffat upp väggarna med väldigt snygga svartvita tryck på väggarna. Maria tyckte de var snygga alltså, själv tyckte jag att det kändes lite fånigt med bilder på mig själv. Barnen, visst, men en stor bild på mig själv på väggen? Nja.

Efter en stunds tjafs i taxin kom vi i alla fall överens om att det skulle vara snyggt med några riktigt bra bilder på barnen i hallen, som är lite tom och trist just nu. Jag föreslog att vi skulle ta några fina sommarbilder, Maria tänkte att vi kunde ta bilder i en studio. Dyrt, kände jag.

Känner att jag överhuvudtaget är lite snål just nu, efter alla kostnader med behandling av tennisarmbåge och städtjänster på sistone. Det var ingen dålig kvalitet på familjetrycken hemma hos Marie och Håkan, stora bilder på fiiint papper var det också. Jag träffade Marie på Lukas fotbollsträning (hennes grabb spelar i laget som tränar timmen efter Lukas) och hon sade att hon hade anlitat ett tryckeri i Stockholm där en av hennes gamla klasskompisar jobbar. Det kostade en slant, men det var det värt, sade Marie.

Jag funderar på om det kan vara värt det. Visst en stor kvalitetsskrivare och toner är dyrt, men nog måste det vara smartare än att anlita ett tryckeri. Maria tycker i alla fall att vi borde gå till tryckeriet. Jag åkte till eljätten i köpcentret och kollade. En skrivare som klarade av den typen av stora kvalitetstryck kostade en bra slant så vi kom överens om att anlita tryckeriet trots allt. Det kan det vara värt, en sådan här sak gör man kanske bara en gång i livet och vi har inget stort behov av en dyr skrivare till vardags.

Så snart sitter det några riktig fina tryck på barnen i hallen. Och en på Maria och mig också faktiskt, jag fick ge mig till slut. Men jag fick min vilja igenom också, det blev några fina bilder till i somras och inget besök hos en porträttfotograf. En bra kompromiss!

Till sist det ni alla har vänta på, dagens recept, lånat av Marie och Håkan!

 

Arroz con Pollo, kubansk kycklinggryta

1) Koka upp 1 liter vatten och buljong

2)Kör koriander (stjälk och blad), en halv paprika och 2 dl av buljongen i en mixer så att det blir slätt.

3)Fräs den gula löken och lite vitlök i olja utan att de tar färg,  cirka 10 minuter. Blanda i aji amarillo.

4) Aji amarillo är ofta svårt att hitta i svenska butiker, men så här kan du göra: Fräs 1/2 finhackad, röd spansk peppar med 1 tsk gurkmeja i lite matolja i 2 minuter. Låt svalna. En bra ersättning för aji amarillo.

5) Häll på koriandermixen, koka upp.

6) Bryn kycklingen i samma stekpanna utan att rengöra, salta och peppra. Lägg över kycklingen i grytan, tillsätt spansk peppar och resterande buljong.

7) Koka lugnt under lock i ungefär 20 min. Ta upp kycklingen och lägg den på ett fat. Tillsätt 5 dec. basmatiris och paprika i grytan och koka tills riset är klart. Låt lagom mycket ärtor koka med de sista fem minuterna. Lägg i kycklingen, låt den bli varm. Klart att servera!

Vi måste byta fönster!

Vi har valt värmesystem! Till min stora förvåning så var Maria också av uppfattningen att fjärrvärme inte var det bästa alternativet för oss. Hon hade räknat på saken och kommit fram till att vi betalar för mycket i förhållande till vad vi får (ekonomen i familjen…). Hennes förslag var att vi skulle välja en luft/vatten värmepump och det tycker jag låter som en god idé. Det enda kruxet verkar vara att det kan bli problem vid sträng kyla. Men, hur kallt blir det egentligen i Nacka?

Vi kör på den lösningen och vi har redan kontaktat en installatör som ska komma och sätta upp systemet. Maria litade inte på att jag skulle klara det och jag får väl böja mig i frågan. En luft/vatten värmepump verkar måsta anpassas efter huset och i och med att vårt hus har två våningar så är det extra viktigt att få allt rätt. Med min tur – minns målningen i Hannas rum! – så skulle jag säkerligen ha gjort något fel som tvingat oss att betala mer pengar i framtiden. Nej, installationen får skötas av ett proffs och allt som allt så kommer kalaset att kosta oss ungefär 50.000 kronor. Vi kommer att tjäna in summan på bara några år och därefter så kan vi bara räkna hem pengarna. Klart värt varenda krona!

Dock så väcktes en annan fråga. Kommer ni ihåg att jag klagade på att det var drag i huset i förra inlägget? Glöm det där om att det berodde på värmesystemet. Det är fönstren som det är fel på. Känner man med handen så har nästan alla fönster ett läckage och kollar man riktigt noga så ser man att de flesta har stora sprickor. Maria kollade med den förra ägaren och han sa att han satte in fönstren för närmare 30 år sedan. Inte konstigt att det drar.

Vi måste genomföra ett fönsterbyte och jag är riktigt sugen på att byta till PVC-fönster. En kille på jobbet har sådana och han höjde dem till skyarna. Billiga, energisnåla, hållbara, underhållsfria, lätta att sätta in, snygga… Miljövänliga, sa han också. Det rimmar illa, men han sa något om att PVC-fönster är bäst för miljön (lågt energiutsläpp, billig tillverkningskostnad och allt vad han sa…).

Jag vet inte jag, men priset är det som tilltalar mig och det verkar inte vara något större problem att få plastfönster att passa mot en träfasad som vår. Kollar man på bilder på internet så ser det nästan snyggare ut. Efter fönsterbytet och med det nya värmesystemet så kommer vårt hus att ha grymma förutsättningar för att hålla värmekostnaderna nere. Det kan behövas.

Hanna har börjat tjata om semestern och att vi borde åka utomlands. Visst, det skulle vara skönt att komma iväg någon vecka, men jag tror inte att vi har råd. Maria försökte förklara att allt kostar pengar; det nya köket, badrummet, målning – nu fönster och värmepump – och att vi måste snåla lite. Svaret? Den vanliga smällen i dörren och skrik om orättvisa. Tonåren alltså…

Det är lättare med Lukas just nu. Fotboll, fotboll, fotboll och så ytterligare liet fotboll på det. Snart börjar EM och jag hoppas att Sverige går långt. Man minns ju sommaren -94 med visst välbehag. Öl i Rålis, storbilds-TV, Kennet Andersson sju meter upp i luften, en blond kalufs på bollen och jublet som följde. Nackhåren reser sig fortfarande! Hoppas Zlatan har toppat formen.

Idag bjuder jag på ett recept  från staterna – Spare Ribs. Perfekt för grillen!

Ta två lökar och hacka dem grovt. Släng ner fem kilo revbenspjäll i en gryta. Lägg i löken coh en vitlök (hel) häll över hela svartpepparkorn – kanske tjugo stycken. Häll på vatten och koka i en och en halv timme. Under tiden gör du en glaze: Blanda två deciliter honung, två deciliter muscadosocker (ljust), japansk soja (2 dl), mycket ketchup, fem rivna vitlöksklyftor, en tumme riven ingefära och lite Sweet Baby Ray´s (ska finnas i varje hushåll) i en bunke. Ta ur ribsen och sätt ugnen på 200 grader. Pensla på glazen då revbenspjällen torkat, in i ugnen i ungefär en halvtimma. Pensla på mer glaze efter halva tiden. Bon appetit!

Nu är det dags att tänka på refrängen. Klockan är två på natten och jag börjar jobba klockan åtta. Med Nacka-trafiken så måste jag vara startklar vid halv sju; eländet vid Slussen – när blir de klara?! – suger musten ur mig. Gott natt!

// Hasse

Dags att byta värmesystem?

Det drar lite i huset, har jag märkt. Inatt satt jag och kollade på ännu en dokumentär om andra världskriget och kände att det blev kyligt inomhus. Det gjorde inte direkt mirakel för sömnen. Jag gick nämligen omkring och funderade kring det här med värmesystem och om vi ändå skulle passa på att byta det med en gång?

Idag har vi fjärrvärme och det verkar väl förvisso vara okej – men det skulle på något sätt vara ganska skönt att slippa vara beroende av andra. Förstår ni hur jag menar? Jag känner att om det händer något i världen så kan det i slutändan kosta oss jäkligt mycket pengar. Så har jag i allafall förstått av det jag läste inatt.

Jag satt förresten och kollade olika alternativ och jag ska höra med Maria om vi kanske ska kontakta en energikonsult som kan se vilka värmesystem som kan passa oss. Jag hoppas på bergvärme. Av det jag läste igår så verkar det vara den bästa lösningen och jag vet att några andra grannar har det installerat. Det enda som avskräcker är det höga priset för att installera det.

Hur kan det vara så jäkla dyrt att borra lite i jorden? Minst 90.000 kronor som det verkar och dessutom så kommer det att innebära att tomten måste grävas upp. Som om vi inte levde i ett byggkaos som det är redan! Jaja, kan man spara 85% på uppvärmning varje år så kommer det ju att betala av sig hyfsat fort ändå. Luftvärme såg jag också att det fanns och även om den lösningen inte gav samma utdelning så var den betydligt billigare och om jag förstod saken rätt så skulle till och med jag kunna installera en sådan värmepump. Vi får väl se hur det blir med den saken, men jag blev sugen på att byta värmesystem åtminstone. Jag tror vi kan tjäna rejält på det i framtiden.

Andra världskriget förresten… Igår gick de igenom en massa om spionage, kontraspionage och förräderi. Snacka om att inte kunna lita på någon! Mata Hari, helt sjukt. Inte ens Le Carré skulle kunnat komma på den tvisten. Jag älskar att se sådana dokumentärer och tack och lov så verkar Andra Världskriget vara en outtömlig brunn att ösa ur. Rommel! Churchill! de Gaulle! Jag känner mig som en gammal general där i soffan under nätterna.

Lukas spelade match i helgen förresten. Vinst mot Hammarby. Så. Jäkla. Lätt! Han gjorde dessutom ett mål och det var ganska lätt att gå till jobbet i måndags och påpeka triumfen för bajarna. Hanna hängde också med och kollade förresten och det var kanske syrrans närvaro som gjorde honom så pass fokuserad. Hon kollade mest ner i mobilen (som vanligt…), men ändå. Det var skoj att hela familjen kunde vara med för en gångs skull och jag avslutade med att laga till en ljuvlig middag. Recept? Naturligtvis!

Koka pasta (gärna färsk!)Skär lövbit i tunna strimlor. Hacka två vitlökar och en charlottenlök. Hacka champinjoner och selleri. Fräs allt i en panna. Häll på grädde – snåla inte! – och ta en rejäl klick Sambal Oelek och rör om. Riv parmesanost, salta och peppra. Häll av pastavatten och blanda ner såsen i kastrullen. På med parmesanosten och Bon appetit – Hasses starka pastasås är redo att stilla er hunger och få smaklökarna att dansa!

Med detta ljuvliga recept säger jag på återhörande!

//Hasse

Jag orkar inte med allt krångel!

slipning och spackling före målning
Innan jag satte igång med att måla…

Jag är inte den händigaste mannen i världen, det vet jag om. Men jag kan bli så jäkla irriterad när det kör ihop sig. Vem som helst kan väl måla? Nej, inte gamle Hasse inte. Det vi tänkte skulle bli ett lätt jobb blev i slutändan väldigt dåligt. Jag vet inte riktigt var det gick snett, men jag tror att jag kan ha lagt ner lite för lite tid på grundjobbet. Vi skulle i allafall måla om i Hannas rum och hon fick själv välja i vilken färg hon ville ha. Jag blev lite överraskad, men hon vill ha en färg på ena väggen och bryta av med en annan på nästa vägg. Rött och mörkblått dessutom och jag ställde mig försiktigt skeptiskt till kombinationen i fråga. Men, har man lovat så…

Hur det blev fel? Ja, det blev alldeles flammigt och jag lyckades inte alls med själva brytningen. Färgena blev faktiskt ganska bra, det måste jag säga. Men det här innebär en massa extrajobb som jag inte har tid med. Jag måste måla om och jag måste göra det korrekt.

När jag sitter så här i natten, för mig själv och funderar så kan jag bli så arg. Jag fattar inte att jag ska ha så bråttom. Jag vet att jag måste slipa – ändå slipar jag inte. jag vet att jag måste tvätta – ändå fuskar jag. Jag vet en vägg måste behandlas innan, men jag kan liksom inte hålla mig från att stoppa ner penseln i färgen, sätta igång och bli klar någon gång.

Det här gäller hela huset – jag blir så irriterad ibland att jag funderar på att sälja huset direkt, kontakta en mäklare och köpa en lägenhet inne i stan istället. Vi skulle förmodligen få en hel del för huset även om vi inte renoverar allt vi tänkt oss. En granne sålde sitt hus för närmare åtta miljoner och det är betydligt mindre än vårt… Jag kanske ska söka efter en bra mäklare i Stockholm och göra slag i saken. Hanna har börjat prata om att det är för långt från Nacka till City och jag är ganska flexibel av mig. Speciellt nu när det verkar gå troll i varenda projekt jag åtar mig!

Maria är bättre på det sättet. Hon har mer tålamod och hon är mer optimistiskt lagd. Jag tror att det kan vara Yogan som hon går på. Liggande hägern, krafsande taxen, stående pinnen, flämtande flamingon och allt vad ställningarna hon pratar om heter… Det verkar fungera och jag kanske skulle må bra av att hänga med på ett pass. Det verkar vara tillräckligt jobbigt och det ser faktiskt ganska avslappnande ut. Så får det blir. Jag måste ändå sätta igång med träning och varför inte prova något nytt som utmanar på samma gång? Det skulle vara roligt att träna med Maria också, det kan jag inte sticka under stolen med!

Om Ulla och Tommy klipper sin gräsmatta på två timmar tillsammans och Kalle klipper den på fyra. Hur lång tid tar det om de gör det tillsammans? Såg Lukas matteläxa ligga bredvid mig och antingen är han ett geni eller också så har matematiken blivit betydligt svårare!

Vi kör ett recept istället!

Finhacka sardeller och vitlök. Fräs i en panna och häll över krossade tomater. Salta och peppra. Riv lite citronzest över. Häll i en skvätt vin. Koka upp pasta. Rör ner pastan i såsen och häll över lite kapris. Garnera med lite persilja. Servera. Bon Appetit!

Snart drar vi igång med att lägga golvet i vardagsrummet. Då ska jag verkligen försöka hålla mig kall och ha tålamod. På återhörande! Hasse

Rivning av första badrummet

rivning av första badrummet
” Nu ska hela rasket rivas, nu ska hela rasket bort…”

Ja, hur svårt kan det egentligen vara att riva? Betydligt svårare än vad jag räknat med! Det hela är ganska pinsamt, men det slutade med att jag fick ta hjälp med rivningen av vårt första badrum. Märk väl – det här är det minsta badrummet också och vi har ytterligare ett på övervåningen som måste rivas ut. Jag svettas redan av bara tanken.

Nåja, vi tar det från början. Vi tänkte alltså riva ut badrummet på egen hand och påbörja renoveringen. Tanken var att vi skulle agera likadant som vi gjorde vid köket och där polarens släpvagn skulle vara länken mellan vårt hus och soptippen och att jag, så att säga, skulle demolera. Och demolera – det gjorde jag. Redan vid första slaget så lyckades jag hugga av ett rör i väggen. Tack och lov så hade jag åtminstone sett till att lyda Marias uppmaning om att slå av vattnet…

Ja, det hela ville sig alltså inte bättre än vi fick ringa efter en rivningsfirma och se några sköna tusenlappar flyga iväg. Dessutom så fick vi addera några hundralappar till rörmokaren för att laga röret som var i vägen för min hammare. Tack och adjö till fiskeresan i sommar, men andra ord.

Nej, men skämt å sido. Även om det kostade några kronor så var det värt att ta hjälp med rivningen. Grabbarna jobbade effektivt och de verkade väldigt miljömedvetna. De sorterade bland annat för återvinning och de hade bra koll även i övrigt på vad som skulle läggas vart. Lill-tjejen har kommit i den åldern att hon börjat intressera sig för vår miljö, så hon var väldigt nöjd. Jag vet inte om jag hade varit fullt lika noggrann själv…

Nu är rivningen över och vi har börjat beställa de saker som behövs för renoveringen. Maria har suttit i flera veckor och kollat på inspiration och valet för oss blir ett klassiskt badrum. Vi kör vitt kakel och vi har måttbeställt säkerhetsglas hos en glasmästare. Skåpet kör vi från IKEA och blandaren har vi hittat online. Vi räknar med att allt levereras nästa vecka så att vi kan sätta igång. Jag ska prova på att sätta in blandaren och montera fast skåpet och handfatet. Resten tar vi hjälp för och vi har redan kontaktat ett företag för totalentreprenad. Känns skönt!

Fiskeresan var det ja. Jag tror inte den blir av i sommar faktiskt. Det är mycket med renoveringen och Lukas ska iväg på fotbollscup i Örebro under veckan som jag hade tänkt mig. Vi får skjuta på resan till hösten, helt enkelt. Om vi har råd! Jag börjar bli lite orolig. Även om Maria är väldigt duktig på att förhandla och hitta snygga, billiga lösningar så känns det som att pengarna bara försvinner. Jag satt igår natt och räknade lite på hur mycket det här badrummet kostar, hur mycket nästa kommer att kosta, priset för att byta taket, måla om i ungarnas rum, byta golvet… Vi lämnar det och nöjer oss med att säga att det blev en natt utan sömn. Fint blir det i allafall!

Hasse, kommer det inget recept idag? Självklart. Det här receptet är så gott så att gomseglet krullar sig av välbehag. Här kommer Hasses fiskknyte som på beställning!

Fånga ett par abborrar. Rensa. Tänd en brasa. Hacka lök och vitlök. Skär några skivor citron. Lägg firrarna i aluminiumfolie och garnera med löken samt en rejäl klick smör. Kläm saften ur en halv citron över och lägg några skivor över fisken. Salta och peppra efter behag (läs: mycket). Knyp ihop och grilla över elden. Bon appetit!

Nu drar husrenoveringen igång på allvar

svart kök från IKEA
Inte vårt kök, men vi har använt samma köksluckor i vårt.

All aboard! Vår renoveringsresa har äntligen börjat och vi håller hårt i biljetterna som ska ta oss till målet. Ni som känner mig och min familj vet att det här är efterlängtat.

Först en bakgrund för er som inte känner mig och min underbara familj. Hasse heter jag, jag är 40 år gammal och lever tillsammans med min fru Maria och mina två barn – Hanna 13 år och Lukas 10 år – i Nacka utanför Stockholm. Huset köpte vi för några år sedan och vi har länge drömt om att renovera det. Som det är nu så fungerar allting – men mycket mer än så är det inte.

Det är inte särskilt snyggt, det är inte särskilt modernt och vi har siktet inställt på att renovera i stort sett allting. Lite kan vi göra på egen hand, men för det mesta så krävs det förmodligen hjälp och så är det om man föds med händer där tummarna placerats mitt i handen. Vi räknar med kostnader och som tur är så håller frugan i plånboken så att det inte sticker iväg alltför mycket! Hur gick då första momentet? Över förväntan!

Igår så blev nämligen äntligen köket klart! Vi köpte köket från IKEA och hör och häpna: jag satte upp det alldeles själv (ja, med viss hjälp av Maria förstås…) och det sparade oss rejält med pengar. Vi behövde bara anlita en elektriker, plattsättare och en rörmokare och sammanlagt så betalade vi – inklusive rot-avdraget – 16.000 kronor för deras jobb. Rot-avdraget förresten – pris ske gud för detta!

Rivningen av det gamla köket var förresten det jag tyckte var jobbigast. Många svängar till tippen blev det och det är tur att man har polare med släpvagn. Hur mycket köket kostade allt som allt? Ja, vi betalade 57.000 kronor och det tycker jag var rimligt. Jag hade räknat med mer!

Peppar peppar, ta i trä och allt det där – men det verkar som att alla delar fungerar också. Kylen, frysen, spisen och diskmaskinen morrar belåtet och vilken njutning det är att laga mat helt plötsligt. Man känner sig som en hotellgäst och jag ska njuta av att göra mina klassiska nattmackor.

Recept kommer här: Ta två skivor bröd. Skär en tomat i tunna skivor. Hyvla ost i lagom mängd. Lägg på två skivor skinka. Srirachasås – mycket! Kläm ihop och micra i trettio sekunder. Bon Appetit!

Jag har alltid varit en nattuggla och jag tycker att det är härligt att sitta ensam och bara fundera på livet. Nu när barnen börjar bli stora så händer det mycket. Skola, träningar, jobbet, renoveringen av huset… Som nu, klockan är tjugo över ett och alla andra sover medan jag sitter här med datorn i knäet och slötittar lite på tv. En dokumentär om andra världskriget för övrigt – ganska intressant!

Det är skönt att få sortera tankarna lite och nu känns det som en stor sten släppt från axlarna. Köket är klart och nu kan vi sikta på nästa projekt: badrummet.

Nu börjar ögonen dra sig mer mot tvn och jag ska se klart dokumentären innan det är dags att krypa ner i sängen.
På återhörande! God natt!