Sömnlösa Nätter

Tankar

Bättre rent och städat än tvärtom

Vem vill inte ha ett rent och städat hem? Det vill alla ha, även de som påstår något annat. Även de som inte gillar att städa. Vi har vant oss vid att man ska ha ett rent och städat hem. Särskilt vissa. Det blir väl ramaskri hos socialtjänsten om de kommer hem till en familj som har det ostädat, otvättat och andra saker på -o. De tänker inte på att även människor som inte är så bra för för sina barn – städar och tvättar sina hem, och att även förövare kan ta hand om sina barn.

Viktigt inte stirra sig blind på dammråttor

Ibland blir man lite trångsynt och stirrar sig blind på dammråttor. Måste man ha ett rent och städat hem om man har barn? Om man säger så här; ett rent och städat hem är bra för alla; barn eller inte barn. Spelar ingen roll. Även vuxna mår bra av städade och rena hem. Men är man förälder är det sällan som man har tiden och orken för att städa. Då kan man anlita ett företag som arbetar med hemstädning.

Ge jobbet med städning till någon annan

Fördelen med det är att någon annan kan leva på det som du inte orkar eller hinner göra. Och för svenskarnas del är det många som har anlitat dessa företag. Under förra året användes Rot-avdragen för miljarder kronor. För dem som arbetar med hemstädning är det bra. Kan man till exempel inte språket så väl är det lättast att arbeta med hemstädning som inte kräver så stora kunskaper i svenska.

Viktigt att man gör rätt för sig

Att få ett arbete är bland det viktigaste om man är nykommen till ett land. De som kommer som flyktingar, kanske klarar av att städa, medan de lär sig svenska. Då blir de en del av det svenska samhället och gör rätt för sig. Att leva på bidrag är dåligt för alla parter. Det är dåligt för dem som ska betala för bidragen, men det är minst lika dåligt för dem som lever av dem. De blir passiva och lär sig att man kan komma och leva utan att behöva betala för sig. Då är det så mycket bättre att de kommer in och arbetar.’

Anlita hemstädning i Göteborg

Så fram för hemstädning. Bor du i Göteborg kan du anlita flera. Det kan bli svårt att välja, välj då någon som är miljövänlig, som det här företaget: http://www.hemstädninggöteborg.biz.

LÄS VIDARE »

Låt någon annan ta hand om storstädningen

Det är svårt för den vanliga familjen att hinna med allt som ska hinnas med. Man pratar om livspussel och barnfamiljernas kris och statistik som belägger devisen om att barnfamlijer har tidsbrist, penningbrist – eller någon annan upplevd brist. I det kölvattnet har otroligt nog, många företag som arbetar inom Rut-branschen vuxit upp, framför allt i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. För barnfamiljerna som har råd och möjlighet att anlita en extra barnvakt, en städhjälp, hemkörning av livsmedel och andra tjänster som man kan ta i anspråk är de nya tjänsterna en otrolig avlastning. Samtidigt har företagen vuxit md flera miljarder. 17.000 nya heltidstjänster, sägs det, har uppkommit tack vare de nya företagen inom Rutbranschen och vi får hoppas på att fler växer upp när fler tjänster utökas inom Rut-branschen.

Få en riktig storstädning som gör i princip allt rent hemma

En sådan tjänst som storstädning, är en sådan städning och som man kan anlita, är att någon gång, varannan månad eller varje månad, få en riktig genomkörare hemma. Det innebär att det kommer en städfirma hem till dig och rengör fönster, dörrar, element, VVS- rör i badrummet, kyl och frys, köksskåp och annat som man nästan aldrig någonsin städar, förrän det är dags att flytta och man måste flyttstäda. Det innebär en storstädning, vilket gör att man får bort allt damm, all smuts, alla fettfläckar och helt rena fönster. Det plus att alla golv både dammsugs och moppas. Vill man ha mer än det, bör man avtala om vad man vill ska ingå.

Anlita storstädning i Stockholm

Vill man ha ett pålitligt företag i Stockholm och som utför den storstädningen hemma hos en kan man anlita detta företag. De har goda referenser, bra offerter, har nödvändiga certifieringar inom städ- och lokalvård och kan utföra städningen på ett fackmannamässigt sätt. De har egen försäkring, vilket vi anser är bland det viktigaste. Skulle något gå sönder hemma hos kunderna, ska inte det gå på kundens hemförsäkring, utan det ska företaget ta på sig och ha ansvar för. Man ger ju det städföretag ett förtroende när man släpper in dem i sitt eget hem. Då ska städföretaget visa hänsyn och ansvar när de kommer hem till en.

På samma sätt vill man ju ha ett företag som visar respekt för att de kommer hem till en och städar bland ens tillhörigheter, och att de inte ska utnyttja svagheter eller liknande som de kan se när de kommer hem till en. För oss är det jätteviktigt, och vi tror att det delar vi med de flesta andra också. Eller hur? Läs mer om ett repektfullt och pålitligt företag på: https://www.storstädningstockholm.biz.

LÄS VIDARE »

Vi måste börja syna produkterna mer!

Den som är intresserad av design och heminredning kanske hävdar att de kan se skillnaden mellan en kopia och originalet. Jag trodde att jag kunde det. Men sedan hittade jag en sajt som jämför de olika produkterna; den ena är en billig kopia, den andra dyrare produkten är originalet – och jag får erkänna att det är svårare än vad man tror. Helt klart krävs det många års träning innan man på ett ögonkast kan avgöra om en sak är fake eller inte. Eventuellt skulle man kunna avgöra om det finns en fake-vara om man hade både originalet i sin hand samtidigt med kopian, men det är ju så sällan man har dem i handen samtidigt.

Testa dig själv du med!

Det är riktigt intressant att försöka lista ut vilken av varan som är originalet, bara genom att titta på två bilder, men det är omöjligt. Varje gång som man tror att man har rätt, och sedan ser på priset, inser man gång på gång att det var fel. Jag erkänner, jag ser inte någon skillnad. Så till den verkliga frågan; är priset verkligen relevant för den vara som man köper? Får jag alltså det jag betalar för?

Vi är alldeles för okritiska till det vi köper

Jag hörde på ett radioprogram från P1, där det var en konsumentombudsman som hävdade att det inte alls är så. I varje fall inte när det kommer till kläder. Alldeles för många tänker (helt felaktigt) att om ett klädesplagg är dyrt, då är det värt att betala för det, bara för att det är dyrt. Som konsument har man slutat syna kläderna för att kunna bedöma plaggets kvalitet. Han menade att vi tittar alldeles för okritiskt på dyra kläder och bryr oss inte om att syna kvaliteten på billiga kläder. Vi accepterar att priset på ett plagg helt och hållet bestämmer kvaliteten på det. Istället borde vi träna upp våra ögon och titta efter kvalitet på ett plagg innan vi köper det.

Vi måste träna vår ögon mer

Man kan titta på material, träna ögat att se om en vara är pläterad, eller om den är äkta. Man kan titta på sömnaden på möbler och fibertätheten på möbler och textilier. Det lönar sig att gå in i en affär som säljer väldigt dyra designade prylar och möbler. Sedan kan man gå in i en vanligt inredningsaffär som har en massa billiga saker och jämföra produkterna med varandra. Sedan kan man gå på en loppis och syna sakerna där. Jag lovar att du kommer att se på sakerna på ett helt nytt sätt.

LÄS VIDARE »

Så gör jag när jag vill få pengarna växa

Det är ju numera länge sedan som hela pensionssystemet gjordes om. Det ”nya” pensionssystemet beslutades av riksdagen 1994, och 1998, och det trädde i kraft 1999. Märkligt nog var det få som protesterade. Det känns som vi alla blev lurade på vår pension. Kanske för att det blev så krångligt att det var svårt för den enskilda att riktigt förstå de krångliga reglerna. Dessutom inträffade det innan IT-bubblan sprack. Det var under en tid när övertron på marknadens tillväxt var stark. Kanske de lyckades förpacka omgörningen av pensionen på ett så attraktivt sätt att ingen riktigt insåg hur illa det skulle bli.

 Vi har alla blivit lurade på pensionen

Lite förenklat uttryckt vet vi exakt vad vi ska betala för vår egen pension, men vi har ingen aning om vad vi får för det som vi betalar in för den egna pensionen. Om vi fortsätter på den enkla förklaringen innebär pensionen att det är tryggt för alla som har en arbetsgivare som har anslutit till kollektivavtalen med inbetalningar till tjänstepensionerna. För alla dem är pensionen en trygghet och innebär att de kan förlita sig relativt tryggt på en framtida pension. Förlorare är de som arbetar deltid, eller som arbetar för små företag och som inte har kollektivavtal, eller betalar in pension för sina medarbetare. De senaste åren har visat att många kvinnor som själva har valt att arbeta deltid och som har tagit hand om barn och den egna familjen har svårast att få en pension som de kan klara sig på när det är dags att gå i pension.

Dags att spara eller få pengarna växa

Detta innebär att var och en bör tänka på sin egen pension och förbereda sig för att man (i princip) blir utan pension. Det är numera upp till var och en att ta ansvar för sin egen pension. Farbror staten tar inte längre hand om oss när vi blir för gamla för arbetslivet. Så vad ska man själv göra för att säkra en någorlunda bra pension? Det viktigaste är att spara till sin egen pension. Har man pengar över bör man investera klokt. Att investera i en bra kapitalförvaltning är bland det absolut bästa man kan göra. Här rekommenderar jag denna kapitalförvaltning. Läs på och börja investera eller spara!

LÄS VIDARE »

Våra vänner bråkar om barnen

Våren är äntligen här just som man börjat tröttna på den eviga vintern. Det har inte varit så roligt att höra John Snow påminna en om att ”winter is coming” i evighetsserien i Game of Thrones. Winter is gone, får vi hoppas för den här gången. Det känns som att vi alla har varit rätt så nedfrusna de senaste veckorna och behöver tina upp. Och man inser att det är så dags nu att planera semestern på allvar. Det är ju så populärt med ”hemester”; semester hemma; hemma + semester = hemester. Så  vi funderar i år på att resa runt i Sverige och ta en tur längs östkusten, ner till Kalmar och Öland, sedan ner till Österlen, Malmö, Halmstad, Göteborg, Orust och Tjörn och sedan via Linköping och tillbaka till Stockholm.

Det är dags att satsa på familjen och barnen

Ungarna verkar inte bry sig om vi åker utomlands eller inte, och jag känner mer och mer att jag inte vill flyga bara för några veckors semester. Det får vara färdigt med att flyga på ett tag nu. Det är dags att vara med familjen och göra bra saker med dem. Vi har vänner som skiljer sig och har fortsatt bråka om barnen. Först bråkade de när de var sambor, om vem som skulle ta hand om barnen. De ville att den andra skulle ta större ansvar. De stackars barnen kommer verkligen i kläm.

Båda vill ha barnen boende hos sig och ingen vill ge sig

Efter skilsmässan bråkar de i stället om vem som ska ha barnen. Nu är det omvänd historia, då båda vill ha barnen och bo med dem. Vad jag har förstått spelar det inte så stor roll vem av dem som barnen bor med. Huvudsaken att föräldrarna slutar bråka så att barnen inte hamnar i kläm. Det är huvudsaken. Och föräldrarna bråkar om umgängesrätten. Men i min mening är det barnen som har umgängesrätt. Inte föräldrarna. Det är så det låter när de bråkar. Nu har de dragit in advokat och allt. När de pratar om umgängesrätten, låter det som om det är föräldrarna som har umgängesrätt – inte barnen. Och så vitt jag vet är det ingen som frågar barnen hur de vill ha det. Jisses vilket bråk. Stackars barn.

De borde rådfråga en riktig advokat

Föräldrarna borde ta sitt förnuft till fånga och rådgöra med en advokat som kan vägleda dem och få dem att sluta bråka med varandra. Kanske en advokat som kan umgängesrätt kan få dem att sluta bråka, och börja ta ett vuxenansvar för barnens skull. Är det inte viktigare att de har en bra relation till barnen, även om de inte träffar dem på några år, eller låter dem bo var barnens själva vill? Kan någon förklara det för mig? Man önskar att vissa föräldrar kunde lugna ner sig och inte vara så fientliga mot varandra bara för att de inte är gifta eller sambor längre.

LÄS VIDARE »

Ont i hälsenorna – ett ålderstecken?

Jag försöker att se på mig själv som en livsnjutare. Spottar inte i glaset, älskar god (läs fet) mat och gillar att festa och sitta i soffan och goffa snacks. Men i år är det som något har hänt, det känns som att jag har blivit tio år äldre på ett år. Når man en sorts åldersplåtå  45-årsåldern då allt plötsligt börjar rasa? Tidigare var det som att förfallet har gått långsamt och omärkligt, men nu känns det vissa dagar som att det är Bingolotto och Melodikrysset nästa.

Några exempel:

  • Jag har alltid druckit en del, utan att det har känts osunt på något vis. Visst finns det en och annan fylla som jag ångrat (vad hade jag egentligen gjort den där gången när jag vaknade i Solsidan efter att ha somna på Saltsjöbanan? Vill nog inte veta) men i stort sett tycker jag att jag har haft koll på missbruket. Men så gick jag på en 50-årsfest i förra veckan. Som alla vet är just dessa tillställningar osedvanligt blöta, och jag hade laddat för detta, äten ordentligt lunch, sovit bra natten innan, varvade med vatten och hade med mig Alvedon som jag tog redan innan jag gick och lade med. Likfan så var jag dödstrött redan klockan tio efter några glas vin och en sup. Fick gå in på muggen och tvätta ansiktet i kallvatten för att piggna till igen, men trots detta och tre koppar kaffe fick jag kämpa innan jag gick hem bland de första redan vid halv ett. Dagen efter ska vi inte tala om, trots alvedonen hade jag en sprängande huvudvärk, mådde dåligt. Orkade knappt hämta kebabpizzan hos pizzerian på hörnet och somnade under Game of Thrones. Är det så här det ska vara nu? Är jag gubbe som inte kan festa utan att vara helt död dagen efter?

Ljudkänslighet

  • Jag har alltid älskat att sätta på radion på morgonen, Ibland lyssnar jag på Morgonzoo, tycker det har kul snack och bra mix av låtar (och vem i min ålder är inte lite smygkär i Gry Forssell?). Ibland, om jag behöver något lite lugnare så blev det P1 och Gomorron Världen i stället. Men nu är det som att jag inte klarar av något som helst ljud på morgonen. Står radion på så grymtar jag och stänger av. Om ungarna eller Maria sätter på radion så försöker jag smygsänka till den där nivån där det knappt hörs (sådär som det ofta är på fik). Jag vill bara sita där och tjura över en kopp kaffe och morgontidningen ( att jag har en sån är förstås et stofiltecken också) i total tystnad.

paddeltennis

Ont i hälen

  • Hälsenorna. Det här är nog det värsta. Tidigare kan det ha smärtat lite i benhinnorna när jag har varit ute och skubbat, och jag har fått lite träningsvärk efter innebandyn. Ingen konstigt, men nu har jag börjat spela paddeltennis. Jävligt kul! Men ojojoj, mins hälsenor! Efter senaste episka matchen då jag och Palle slog hans kollegor Wille och Patrik i ett drama, hade jag ont i en vecka. Det måste vara ett ålderstecken, jag har aldrig haft några sådana problem tidigare. Kan det vara hälsporre eller hälseneinflammation? Paddel är svinkul, det känns trist att Nisse har fått ta min plats tre veckor i rad nu. Torsk blev det också, mina smarta undanläggningar gick inte att ersätta. Men jag har fått ett tips om en klinik där man kan få hjälp när man har ont i hälsenorna. De säger att det är vanligt att äldre (suck…) får sådana problem, och att det är viktigt att ha rätt skor.

Som avslutning tänkte jag bjuda på ett recept, det var ett tag sedan!  Den här veckan blir, inspirerat av temat, min egen variant av gubbröra (höhöhö).

gubbröra

Gubbröra:

Ingredienser:

2 hårdkokta ägg (kalla)

4 kokta potatisar (kalla)

2 msk gräslök (finskuren)

2 msk dill (finskuren)

1 dl crème fraiche eller gräddfil

2 msk majonnäs

2 msk kaviar av bra sort

100 gram ansjovis (helst filéer)

Salt och peppar

 

Jätteenkelt att göra! Tärna äggen, potatisen och den avrunna ansjovisen. Blanda crème fraiche med övriga ingredienser och vänd sedan ner tärnat ägg, potatis och ansjovis. Smaka av med peppar och salt Klart!

Låt väl smaka så hörs vi snart igen!

LÄS VIDARE »

Hamstra eller bli minimalist?

Prylar, prylar och åter prylar. Skåp och garderober bågnar här hemma trots att jag tycker att jag aldrig har något att ta på mig och det dyker alltid upp nån grej som vi ännu inte har men bara “måste” köpa för att hushållet ska bli komplett. Senast var det någon manick för att rengöra smycken med ultraljud. Det är nog något som man kanske gör vart femte år och säkert skulle kunna få gjort i en smyckesbutik… men den kostade ju bara 250 kronor… Ja, ni hör hur resonemangen går.

Sen satte jag mig ner för att se serien “Kalles sex liv” med Kalle Zackari Wahlström. Ni känner säkert till programmet redan. Så många på jobbet hade sagt att jag bara måste se det och flera av dem planerar nu campingsemestrar, att börja odla och en och annan på att säga upp sig eller ta ett sabbatsår. Total kalabalik och chefen ser minst sagt svettig ut, haha!

Hur som helst så plöjde jag igenom alla avsnitt på raken under helgen. Visst, det var lite fånigt med de avsnitt där han satt hos psykologen och allt var grått och trist omkring, men framför allt var programmet inspirerande och det var kul att se hur andra har valt att ändra sina liv.

Det som främst gjorde intryck på mig var det här med att fundera över hur mycket prylar vi samlar på oss och varför. Försöker vi konsumera till oss lycka för att kompensera för något annat som saknas i våra liv?

Det blev några timmars funderande under natten där jag rannsakade mig själv och funderade över varför jag eller vi här i familjen har så mycket prylar som jag/vi aldrig använder. Kanske borde vi göra en rejäl rensning och bli minimalister så att det finns mer tid och plats för annat?

Den där långresan över sommaren eller bara skaffa en husvagn och dra ut på helgerna till exempel. Hela familjen älskar ju mountainbiking, men oftast fastnar vi inne och glor på Netflix om det inte är något som måste fixas med renoveringen.

Fast jag är lite orolig för att vi skulle ångra oss. Lösningen: Jag har hyrt en lagerplats hos http://www.lagerhallar.nu så att vi kan rensa ut här hemma och testköra ett tag. Saknar vi  inte våra prylar efter ett år eller så är det ju bara att sälja eller ge bort. Om det är något vi behöver eller vill ha hemma så är det ju bara att åka och hämta. En feg Svenssonlösning kanske, men det känns som bästa vägen för oss för att åtminstone komma igång.

LÄS VIDARE »

Visdomständer – vad är poängen egentligen?

Hej igen! Som ni säkert har förstått så är jag ingen direkt hälsofreak. Även om jag alltid gillat att spela innebandy och till och med testas på yoga så är det nog ingen som skulle sätta en hälsostämpel på mig. Som ni säkert har märkt så unnar jag mig ibland riktigt fet mat och jag tar mig gärna en bira (eller fem) till grillfesten.

Men det finns ett undantag, där jag närmast är en hälsopedant – käften. Jag har alltid varit väldigt noga med tandborstning, sköljning, tandtråd och brukar vara försiktig med att äta allt för mycket sött. Och jag har alltid skrutit med att jag faktiskt aldrig har haft några hål – till skillnad från min extremt hälsosamme kusin Patrik, som springer till tandis stup i kvarten och borde ha en hel guldgruva i käften vid det här laget. Jag har trackat honom en del för det genom åren – han har fått ta det när han alltid ska flasha sin gymmade tvättbräda och håna min trivselmage (kalaskula brukar han säga, fast det är orättvist, Plura har en kalaskula, inte jag).

tandläkare

Tandhälsan är viktig för mig

Tandis, ja. Det är det som är problemet. Trots att jag tar min tandhälsa på så stort allvar så har jag faktiskt inte varit på en tandläkarmottagning sedan jag gick ut gymnasiet. Eller det kanske år just därför jag tar tandhälsan på allvar, för att jag vill slippa gå till tandläkaren? Jag vet varken ut eller in längre, faktiskt.

Sanningen är egentligen att jag hat tandläkarskräck. Det började redan i skolan. Jag tyckte att det var fruktansvärt när skoltandläkaren, Raoul Palmisto hette han förresten, grävde runt i käften. Han luktade gammal tuggtobak och svett och är det verkligen göra sådär ont när en tandläkare gör sitt jobb. Det var som den där gamla sketchen med den norrmannen, Fleksnes hette han va? Han som plågad eden stackars gubben med diverse tortyrverktyg samtidigt som han ställde jobbiga frågor och skällde ut honom. Fan vad farsan skrattade när vi såg de där sketcherna på TV när jag var liten.

Hatade tandläkaren

Nu flummade jag iväg igen. Jag hatade i alla fall tandläkaren och när jag slutade skolan och inte tvingades iväg till käftis så slutade jag helt enkelt att gå och tog hand om min tandhygien helt på egen hand i stället. Och det har gått bra, fram tills nu,

Jag har känt att det har ilat lite i käften ett tag och häromveckan blev det värre. Det har varit svårt att lokalisera det hela, men jag googlade lite och kom fram till att det måste vara en visdomstand som är problemet. Visdomstand – what’s the f***ing point? Här har man kämpat hela livet med tandtråd och sådana där mellanrumstandborstar och klarat sig kariesfri så här länge. Då börjar det växa nån extratand längst in i käften som i stort sett är omöjlig att hålla ren! Och det finns tre till! Kan man be tandläkaren ta ut alla fyra på en gång? Sedan ska inte gå igen tills jag behöver löständer på hemmet.

Tand för tand

Det tar verkligen emot att gå till tandläkaren. Fast Patrik, som verkligen har stor vana av att bli grävd i käften, har tipsat om en jätteduktig tandläkare i Kista som han går till. Jag har bokat tid, det ärväl bara att bita ihop (ordvits) och släpa sig dit. Tandläkare samarbetar visst med psykologer nuförtiden för att hjälpa rädda krakar som jag…

PS Det blir inget recept den här gången heller. Det lär väl mest bli soppa ett tag, matinspirationen är inte på topp.

LÄS VIDARE »

Så kan det gå: en tråkig kärlekshistora

Goddagens! Nu ska jag för en gångs skulle sluta att tjata om olika renoveringar och personliga projekt av typen skallighet och istället gå lite på djupet. Med känslor och sånt pjosk, det trodde ni inte va?
Skämt åsido, jag gillar faktiskt att lätta på hjärtat emellanåt, och har faktiskt varit i terapi med jämna mellanrum. Det kan jag verkligen rekommendera, man lär verkligen känna sig själv. Ursäkta klyschan, men så är det verkligen!
Till saken. Jag satt och tog en öl på ett jävligt trevligt fik på Söder  häromdagen och pratade med min polare Hampus, som spelar i samma innebandygäng som jag. Han berättade om sin bror Jonas, som precis har skiljts och det har trasslat till sig rejält. Och det går inte att skylla något på bara en av parterna, båda har betett sig som riktiga idioter.

Ett äktenskap som gick i kras

Jonas och hans fru Johanna var verkligen ett fantastiskt par, de träffades på universitetet och var störtkära, Det sägs att de hade sex minst en gång om dagen de första åren efter att de träffats, bara en sådan sak! Häromåret berättade Hampus att de tänkte skaffa barn. Tur att det inte blev av, med tanke på vad som händer nu.
Det började med en händelse som är så klyschigt att det kunnat vara med i en dålig romantisk komedi från Hollywood. Johanna hittade några ekivoka sms i Jonas telefon från en annan tjej. Jonas påstod att det var en arbetskompis och att meddelandena var skämtsamma, men Johanna kollade upp det och upptäckte att tjejen, Svetlana inte alls jobbade på samma ställe som Jonas. Här måste jag påpeka att alla namn och släktförhållanden är påhittade i den här historien, jag skulle aldrig i livet lämna ut några vänner eller närstående på det här sättet.
Johanna trodde inte på Jonas undanflykter och det hela blev inte bättre när en av Jonas kompisar såg Johanna sitta och flörta med en annan man på en restaurant. Iskylan var efter detta total, och detta fina förhållande var dömt. Men det blev bara värre. Och anledningen var en sketen hifi-anläggning!

Snindyr anläggning ledde till bråk

Jonas är väldigt musikintresserad och köpte för några år sedan en svindyr anläggning, en sådan där med megawoofers, fjärrstyrda högtalare i varje rum och så vidare. Fan vilket drag det blev när han spelade Toto och Dire Straits på den där festen jag var bjuden. Jonas ville, på ganska goda grunder ha anläggningen, men det har krånglat till sig ännu mer. Johanna säger nu att han betalade hela härligheten under en period då han hade dåligt med pengar. Johanna, som har ett välbetalt chefsjobb på en statlig myndighet, lånade då ut en stor summa pengar för inköpet. Ett lån som inte betalats tillbaka, och nu vill Johanna lägga vantarna på hifi-anläggningen. Jonas blev skogstokig och nu är det bråk och varenda pryl! Snart börjar de väl anklaga varandra för misshandel också! Bodelningen kommer i alla fall att sluta i tingsrätten!

Trist slut för två bra vänner

För jävla tråkigt att det ska behöva sluta på det sättet. Det var alltid så kul att träffa Jonas och Johanna, de visste hur man festade. Men vad är då sensmoralen i allt detta? Vet inte, men det kan aldrig vara fel att upprätta ett äktenskapsförord, trots att det kan kännas oromantiskt. Familjerätt är en djungel, alltid bra att vara på den säkra sidan.
Det var det, tack och hej. Jag orkar inte bjuda på något recept denna gång, kanske nästa!

LÄS VIDARE »

Borg på bio – rena serve-esset!

En film om Björn Borg? Låter ju inte sådär djävulskt upphetsande,  tyckte jag. Jag var lite för liten när han var som bäst, även om farsan har tjafsat på om McEnroe, Connors, Gerulaitis och de andra som snortade koks på Studio 54 och kanske spelade lite tennis emellanåt också. Jag minns mest Borgs pinsamma comeback på 90-talet (han spelade med en gammal träspade och fick dyngstryk av nån halvhyfsad spanjor vill jag minnas) och så Friends in Need  förstås. Fast det sistnämnda kanske man helst vill glömma.

Magiska tennisminnen

Mina största tennisminnen handlar mest om Wilander och Edberg, när Sverige vann Davis Cup, Franska Öppna och Wimbledon stup i kvarten. Helt otroligt! Men sedan dess har intresset svalnat och min kontakt med tennis har mest handlat om att spela med jobbarkompisen Janne några gånger.
Men jag fick en fribiljett till Borg via en samarbetspartner på jobbet, och det kunde ju vara kul att komma ut på bio någon gång (det har varit mest barnfilmer på senare år om det varit någon bio alls).
Nu har jag alltså sett Borg, med Sverrir Gudnasson och Shia leBeouf (reservation för stavningen). Och den var faktiskt riktigt bra! Huvudrollsinnehavarna får verkligen till karaktärerna, Bors iskyla och McEnroes minst sagt hetsiga temperament. Och den där Wimbledonfinalen! Fastän farsan har snackat om den i åratal och malt på om det där tie-breaket så satt man som på nålar! Sjukt spännande faktiskt.

Suveräna tillbakablickar

Men de bästa bitarna i filmen var ändå tillbakablickarna till när Borg var en ung, spirande spelare i Södertälje. När han står där och slår på garageporten så kunde jag inte låta bli att tänka på när jag var liten hemma i Fisksätra. Fast i mitt fall stod jag inte och malde mot en garageport så att grannarna blev galna, vi lirade landhockey och blev jagade av gubben i porten som inte få sin gamla Volvo bucklad! Vi spelade i timmar varje kväll och gick bara in och slängde i oss middag när morsan ropade in oss. Sen var det ut och lira igen. Björn Borg var visst en lovande hockeylirare också, innan tennisen tog över.
Men där var det slut på likheterna. Borg blev miljonär efter att ha dunkat på sin garageport, jag är en vanlig ”Svensson” som sitter och skriver blogg. Men filmen Borg får i alla fall fyra plus.
Tack för den här gången!

LÄS VIDARE »