Sömnlösa Nätter

Snuskig arbetsplats

Jag hade – fram till förra helgen – klarat mig från magsjuka i över tio år. Jag brukar hävda att det beror på en kombination av en mage helt byggd i plåt samt att både jag och Maria är noga med hygienen; i synnerhet i köket. Men, som ni säkert alltså listat ut, så var det dags att börja köra upp på porslinsratten igen. Usch; blir man någonsin så hjälplös – går man på samma i sätt i barndom – som då man är magsjuk. Orkeslös, dränerad på all energi, febrig, ynklig, klen – isolerad. Jag fick klara mig själv i huset.

Maria och barnen flyttade in hos svärmor under helgen och detta verkar ha gett resultat då ingen av dem blivit drabbad av denne Montesumas Hämnd. Då jag låg där och svor över livets jäklighet och kräktes upp blåbärssoppa så funderade jag på hur jag kunnat få min magsjuka. Som sagt; vi håller hårt på hygienen här hemma och i och med att ingen i familjen drabbats så drog jag vidare mentalt i min brottsutredning.

Bussen? Föga troligt då jag åkte bil hela veckan innan. Barnens skola? Icke-troligt då ingen blivit drabbad. Gymmet? Eventuellt. Men jag har alltid med mig handsprit och jag är extremt noga med att torka av både maskiner, vikter och bänkar innan- och efter användning. Återstår gör då jobbet och ju mer jag tänker på det – desto mer troligt är det.

Elementärt, min käre Watson. Vår kontorsstädning är nämligen under all kritik och det är faktiskt inte bara jag som reagerat över den här frågan tidigare. Magsjuka har nämligen gått på kontoret förut och då skyllde mina kollegor på vår kontorsstädning (jag var inte direkt uppe på barrikaderna då jag aldrig drabbades) och då lovade chefen bättring. En bättring som syntes i ungefär två månader innan det återgick till det normala: skitiga toaletter, snusk i mikron, äckliga bänkskivor, arbetsplatser fulla av damm och så vidare. En snuskig arbetsmiljö, helt enkelt. Jag har redan börjat agera i frågan och skickat ett mail om hygien och vikten av bättre kontorsstädning till både chefen och mina kollegor. Vi får se om vår städning utökas som en följd av detta (eller om vi byter företag; något som jag också föreslog).

Visst, man vill ju inte vara en person som gör någon annan arbetslös – men någon måtta får det ändå vara: man ska inte behöva bli sjuk på sitt eget jobb! Att gå omkring på huk under en hel helg, att måsta hålla sig i närheten av en toalett hela sin vakna tid och att tvingas se familjen rivstarta bilen och dra till svärmor… Orimligt! Jag kräver bättre kontorsstädning och jag hoppas att mina kollegor stöttar mig i detta.

Jaja, nu jagade jag kanske upp mig lite här. Men det är jobbigt att se en svit på tio år spricka enbart som en följd av att vår chef sparat in pengar på en viktig fråga.

Var det någon som såg Midnattssol förresten? Jag sträcksåg serien då jag var sjuk. Låg med paddan inne på toaletten och tittade. Den var väl helt okej, roligt att se en svensk serie som är lite påkostad och så. Men, visst fanns det några luckor som irriterar och hur tänkte manusförfattarna vid följande delar:

  • Den thailändska damen? Var tog hennes lik vägen och hur i hela världen kunde fransosen komma undan med det? Var det inte en båt som åkte förbi; någon borde sett något?
  • Den knivskurna samen? Vad hände med honom? Han blev knivskuren i gruvan, ragglade omkring och letade täckning – men sedan? Skumt.
  • Mobiltäckningen? Jag har varit i Norrland och jag hade inte mobiltäckning någonstans. Att man plötsligt – mitt på ett kalfjäll – ska ha full täckning är rent ologiskt. Och: varför använde nåjden sig av mobiltelefon om hon redan kunde kommunicera via tankeöverföring? Skumt.

Nåväl: den var okej och jag hoppas att jag inte spoilat allt för mycket här. Receptet då, Hasse – kommer det något sådant? Nej, med tanke på allt snack om magsjuka så utgår dagens recept. Det jag kan säga är att om du blir magsjuk (eller känner att det är på gång): se till att ha hela vitpepparkorn till hands och bunkra upp med blåbärssoppa. Om vi inte hörs innan: God Jul på er alla!