Sömnlösa Nätter

Takläggare, hockey och en ny tv-serie

Vi har aldrig riktigt reflekterat över över taket på huset. Det har funnits väldigt längst ner på prioriteringslistan då det kommit till våra planerade projekt. Men, då vi anlitade målaren så sa denne en sak som fastnat. Han planterade ett litet, litet frö som nu står i full blom i mitt huvud. Jag kan inte sluta tänka på det, helt enkelt.

”Har ni sett över ert tak på senaste tiden? Det ser lite väl slitet ut”. Han sa det då han var uppe på sin byggställning och sedan dess så har jag varje gång jag passerat huset tittat upp och insett att han förmodligen har rätt. Tegelpannorna ser jäkligt risiga ut; de har dels tappat färgen och dels så ser en del väldigt spruckna ut. Man funderar ju onekligen om hur undertaket ser ut. Läcker det in genom teglet – hur pass länge klarar då takpappen att stå emot? Snart kommer dessutom vintern med all snö och blask. Usch, jag vågar inte ens tänka på det.

Ni vet att jag är ganska envis och ni vet att jag gillar att läsa på om saker och ting. Ni vet också att jag sällan har några problem med att strukturera om. Maria skulle kalla mig ostrukturerad – jag själv skulle sätta etiketten flexibel på mig själv. Jag är helt enkelt ett lättstyrt skepp som snabbt kan byta kurs och ändra riktning. I praktiken så innebär detta att taket numera placerats på toppen av vår att-göra-lista och att jag redan sett över vilka alternativ som vi har. Jag röstar för följande: bort med teglet helt och hållet. Det finns bättre alternativ och det behöver inte gå ut över det estetiska. Tvärtom, söker man på plåttak så tycket jag att de är minst lika snygga.

Visst, huset kommer helt att byta karaktär – men det kommer för den saken skull inte att bli fulare.  Priset är bättre, påfrestningen blir mindre – plåt är lättare än tegel – och tiden för en takläggare att göra jobbet verkar bli avsevärt mycket kortare. Dessutom så får man en lång livslängd, med minimalt underhåll, på köpet. Och; är det något som vi behöver – nu och i framtiden – så är det just mindre underhåll och där vi istället kan lägga tiden på annat.

Nåja, jag sitter här mitt i natten och funderar fram en lösning. Vad är rimligt att betala för en takläggare, bör man anlita en större eller mindre firma och är verkligen plåt så pass bra som jag inbillat mig? Jag får läsa på lite mer innan jag sätter igång med att ringa företag inom takläggning. Lyckligtvis så är Maria – enligt egen utsago – totalt ointresserad av taket och har gett mig fria tyglar i denna fråga. Jag anar förvisso ett bakhåll här där hon möjligen ser en slags chans att få något i retur – fria tyglar vid inredningen i något rum kanske? – men icke desto mindre: jag bestämmer (äntligen!)

World Cup alltså. Vilket fiasko. Att Sverige förlorade mot ett hopplock av europeér är en sak – de var ju väldigt bra; det var inte direkt några blåbär från Luxemburg med i laget – men sättet matcherna utvecklades till var en besvikelse. Inte en tackling, inga känslor, inga bråk – mellanmjölk, kakor och idel beröm till motståndarna. Ett rent PR-jippo signerat NHL. Skittråkigt. Jag såg inte ens finalerna, trots att jag var vaken då de gick.

Istället så började jag se en ny – nåja – tv-serie som går under namnet Billions. Verkar väldigt bra, fyra avsnitt in så är jag verkligen fast. Så fast att jag nu ska säga hejdå till er och slå på ett avsnitt på datorn. Men först – ett recept!

Hasses champinjonsoppa:

  1. Hacka champinjoner och en gul lök grovt. Stek dessa i en klick smör.
  2. Koka upp fem dl grädde och fem dl mjölk.
  3. Lägg ner champinjoner och lök och mixa till en slät konsistens. Släng i en buljongtärning och hacka (eller använd på burk) timjan.
  4. Hacka fler champinjoner och lägg i.
  5. Ytterligare champinjoner? Jajamen, denna gång ska du steka några stycken (efter att du skivat dem fint) och lägge dem i soppan då de är gyllenbruna.
  6. Ställ kastrullen på låg värme och låt soppan sjuda i ungefär tre minuter.
  7. Salta, peppra och smaka av.
  8. Servera med ett godare bröd.