Jag orkar inte med allt krångel!

slipning och spackling före målning
Innan jag satte igång med att måla…

Jag är inte den händigaste mannen i världen, det vet jag om. Men jag kan bli så jäkla irriterad när det kör ihop sig. Vem som helst kan väl måla? Nej, inte gamle Hasse inte. Det vi tänkte skulle bli ett lätt jobb blev i slutändan väldigt dåligt. Jag vet inte riktigt var det gick snett, men jag tror att jag kan ha lagt ner lite för lite tid på grundjobbet. Vi skulle i allafall måla om i Hannas rum och hon fick själv välja i vilken färg hon ville ha. Jag blev lite överraskad, men hon vill ha en färg på ena väggen och bryta av med en annan på nästa vägg. Rött och mörkblått dessutom och jag ställde mig försiktigt skeptiskt till kombinationen i fråga. Men, har man lovat så…

Hur det blev fel? Ja, det blev alldeles flammigt och jag lyckades inte alls med själva brytningen. Färgena blev faktiskt ganska bra, det måste jag säga. Men det här innebär en massa extrajobb som jag inte har tid med. Jag måste måla om och jag måste göra det korrekt.

När jag sitter så här i natten, för mig själv och funderar så kan jag bli så arg. Jag fattar inte att jag ska ha så bråttom. Jag vet att jag måste slipa – ändå slipar jag inte. jag vet att jag måste tvätta – ändå fuskar jag. Jag vet en vägg måste behandlas innan, men jag kan liksom inte hålla mig från att stoppa ner penseln i färgen, sätta igång och bli klar någon gång.

Det här gäller hela huset – jag blir så irriterad ibland att jag funderar på att sälja huset direkt, kontakta en mäklare och köpa en lägenhet inne i stan istället. Vi skulle förmodligen få en hel del för huset även om vi inte renoverar allt vi tänkt oss. En granne sålde sitt hus för närmare åtta miljoner och det är betydligt mindre än vårt… Jag kanske ska söka efter en bra mäklare i Stockholm och göra slag i saken. Hanna har börjat prata om att det är för långt från Nacka till City och jag är ganska flexibel av mig. Speciellt nu när det verkar gå troll i varenda projekt jag åtar mig!

Maria är bättre på det sättet. Hon har mer tålamod och hon är mer optimistiskt lagd. Jag tror att det kan vara Yogan som hon går på. Liggande hägern, krafsande taxen, stående pinnen, flämtande flamingon och allt vad ställningarna hon pratar om heter… Det verkar fungera och jag kanske skulle må bra av att hänga med på ett pass. Det verkar vara tillräckligt jobbigt och det ser faktiskt ganska avslappnande ut. Så får det blir. Jag måste ändå sätta igång med träning och varför inte prova något nytt som utmanar på samma gång? Det skulle vara roligt att träna med Maria också, det kan jag inte sticka under stolen med!

Om Ulla och Tommy klipper sin gräsmatta på två timmar tillsammans och Kalle klipper den på fyra. Hur lång tid tar det om de gör det tillsammans? Såg Lukas matteläxa ligga bredvid mig och antingen är han ett geni eller också så har matematiken blivit betydligt svårare!

Vi kör ett recept istället!

Finhacka sardeller och vitlök. Fräs i en panna och häll över krossade tomater. Salta och peppra. Riv lite citronzest över. Häll i en skvätt vin. Koka upp pasta. Rör ner pastan i såsen och häll över lite kapris. Garnera med lite persilja. Servera. Bon Appetit!

Snart drar vi igång med att lägga golvet i vardagsrummet. Då ska jag verkligen försöka hålla mig kall och ha tålamod. På återhörande! Hasse