Två nätter på hotell gav ny energi

Ibland måste man hitta ny energi. Det kan innebära att man bara släpper allting och gör någonting helt annat. Att renovera ett helt hus är påtagligt påfrestande – för alla i familjen. Jag som håller i hammaren blir stressad över att jag inte hunnit så långt som jag skulle velat.

Jag blir irriterad över att jag inte orkar mer och jag känner mig trött och orkeslös så fort jag kommer hem från det vanliga jobbet och inser att någonting måste göras i hemmet. Det går liksom inte att skjuta upp allting heller, då blir det aldrig klart. Varje liten spik som slås in leder någonstans och det är ju onekligen en tröst i all misär.

För frugan och barnen blir lidandet mer psykiskt: de ser att pappa är trött, de känner av att jag är irriterad, de märker att jag aldrig har tid och till råga på allt så får de bo i ett byggkaos med jämna mellanrum. Ett rum hinner knappt bli färdigt förrän nästa påbörjas.

Frugan bokade hotell för oss två

Snart är det dock klart; jag ser ljuset i slutet av tunneln och ber innerligt att det inte handlar om strålkastaren på ett tåg. Ny energi och släppa allt för händerna då? Ja, i helgen fick det vara nog. Tyckte min fru åtminstone. Då jag kom hem från jobbet på fredag så var det till min förvåning helt knäpptyst i huset, inga barnskrik, ingen tv på och ingen musik – bara absolut tystnad. Jag tänkte först att nu, nu händer det – nu har frugan fått nog och dragit med barnen.

Sedan såg jag en lapp på kylskåpet där det stod att barnen sover hos mormor och morfar i helgen och att jag skulle ta mig så snabbt som möjligt till ett hotell i närheten. Vilken fru man har ändå!

Hon hade bokat två nätter för oss på hotell – med frukost och middagar inkluderade. Hotellet hade ett spa, det fanns en tennisbana och ett gym. Helt perfekt. Dagarna vigdes åt själslig rekreation och fysisk träning. Kvällarna åt romantik och sweet baby making? Inte direkt. Vi såg mest på hotell TV.

En modern hotell TV var pricken över I:et

Som förälder har man inte många luckor. Jag som nattuggla kan rå mig själv lite och njuta av olika tv-serier i min ensamhet. men, jag och min fru ser sällan någonting tillsammans – som alla andra lyckliga par verkar göra.

På vårt hotellrum hängde en stor hotell TV på väggen; en modern sådan som gav oss en möjlighet att koppla i vår egen laptop. En hotell TV gav oss således en chans att titta ikapp det som alla andra redan sett. Ni vet hur det brukar bli: ett avsnitt blir två, som blir tre och helt plötsligt har man sett en hel säsong. Jag tror att vi sträcksåg två säsonger av Billions exempelvis. Malin Åkerman är ju överjävligt grym.

Så, lördagen då? Den innebar tidig läggning. Middagen som ingick beställde vi – genom vår hotell TV – direkt upp på rummet där vi knappt släppte tv:n med ögonen under tiden vi åt. Det kan ha serverats torsk, det kan ha varit rostbiff – jag minns inte. Allt jag minns är dyra bilar, lyxiga hus, en hel del smisk (i tv-serien, snuskhumrar) och en massa spännande intriger. Kort och gott: jag kan se tillbaka på en helt perfekt helg och det gör förmodligen frugan också. Det här behövde vi.

Våra vänner bråkar om barnen

Våren är äntligen här just som man börjat tröttna på den eviga vintern. Det har inte varit så roligt att höra John Snow påminna en om att ”winter is coming” i evighetsserien i Game of Thrones. Winter is gone, får vi hoppas för den här gången. Det känns som att vi alla har varit rätt så nedfrusna de senaste veckorna och behöver tina upp. Och man inser att det är så dags nu att planera semestern på allvar. Det är ju så populärt med ”hemester”; semester hemma; hemma + semester = hemester. Så  vi funderar i år på att resa runt i Sverige och ta en tur längs östkusten, ner till Kalmar och Öland, sedan ner till Österlen, Malmö, Halmstad, Göteborg, Orust och Tjörn och sedan via Linköping och tillbaka till Stockholm.

Det är dags att satsa på familjen och barnen

Ungarna verkar inte bry sig om vi åker utomlands eller inte, och jag känner mer och mer att jag inte vill flyga bara för några veckors semester. Det får vara färdigt med att flyga på ett tag nu. Det är dags att vara med familjen och göra bra saker med dem. Vi har vänner som skiljer sig och har fortsatt bråka om barnen. Först bråkade de när de var sambor, om vem som skulle ta hand om barnen. De ville att den andra skulle ta större ansvar. De stackars barnen kommer verkligen i kläm.

Båda vill ha barnen boende hos sig och ingen vill ge sig

Efter skilsmässan bråkar de i stället om vem som ska ha barnen. Nu är det omvänd historia, då båda vill ha barnen och bo med dem. Vad jag har förstått spelar det inte så stor roll vem av dem som barnen bor med. Huvudsaken att föräldrarna slutar bråka så att barnen inte hamnar i kläm. Det är huvudsaken. Och föräldrarna bråkar om umgängesrätten. Men i min mening är det barnen som har umgängesrätt. Inte föräldrarna. Det är så det låter när de bråkar. Nu har de dragit in advokat och allt. När de pratar om umgängesrätten, låter det som om det är föräldrarna som har umgängesrätt – inte barnen. Och så vitt jag vet är det ingen som frågar barnen hur de vill ha det. Jisses vilket bråk. Stackars barn.

De borde rådfråga en riktig advokat

Föräldrarna borde ta sitt förnuft till fånga och rådgöra med en advokat som kan vägleda dem och få dem att sluta bråka med varandra. Kanske en advokat som kan umgängesrätt kan få dem att sluta bråka, och börja ta ett vuxenansvar för barnens skull. Är det inte viktigare att de har en bra relation till barnen, även om de inte träffar dem på några år, eller låter dem bo var barnens själva vill? Kan någon förklara det för mig? Man önskar att vissa föräldrar kunde lugna ner sig och inte vara så fientliga mot varandra bara för att de inte är gifta eller sambor längre.