God kväll gubbar och kärringar. Ja ni får ursäkta den lite burdusa tonen, men idag blir det ett ämne som nog har givit fler än mig sömnlösa nätter. Det är bara att jag erkänner direkt: jag har börjat bli skallig.
Det började nån gång förra året. Hårborsten började bli full av hårstrån efter varje borstning. Sakta men säkert började hårbotten skymta igenom uppe på huvudet… Först tänkte jag att det nog bara var tillfälligt på grund av stress på jobbet eller kanske den något enahanda kosten av burgare varje dag till lunch under några månader, men icke. Det här var ett problem som kommit för att stanna.
Nu har det till slut blivit en rejäl kal fläck uppe på skallen och inte ens den mest avancerade överkamning lyckas dölja problemet. För det mesta bär jag keps numera. Förvisso är det praktiskt då jag inte behöver tänka på att fixa håret på morgonen, men så här under sommaren är det minst sagt svettigt. Och det vore ju trevligt att kunna se hyfsad ut även utan huvudbonad.
Hur mycket jag än skäms så kan jag dessutom erkänna att jag nog har provat på allt i produktväg redan. Från sprayer som ska aktivera hårtillväxten till piller, krämer, kosttillskott – jag vill inte ens tänka på mängderna pengar som jag har slängt ut på skit. Jag borde ha lagt summorna på målarfärg istället så hade hela övervåningen varit färdigmålad vid det här laget. Men nej, här fick mitt känsliga ego ta upp plats och kosta pengar istället. Surt nog utan framgång.
Frugan säger att hon fortfarande tycker jag ser snygg ut, men hon tycker nog att det är tråkigt med den törn som mitt självförtroende har fått av det här så hon hjälpte till att göra lite efterforskningar kring om det inte finns någon lösning som faktiskt fungerar.
Tacka gud för det! Hon hittade en toppenklinik där man kan transplantera hår från andra delar av kroppen eller huvudet (där det fortfarande växer yppigt) så att man får hårväxten tillbaka uppe på huvudet.
Jag har redan varit där på konsultation förra veckan och de sa att jag har väldigt goda förutsättningar för att få håret tillbaka tack vare att jag har gott om aktiva hårsäckar längre bak i nacken. För det mesta brukar jag raka bort håret nere i kanten ändå, så att transplantera hårsäckar därifrån kommer att lösa två flugor i en smäll.
Första behandlingen sätter igång nästa vecka, perfekt inför semestern. Då kan jag ligga i hängmattan och oja mig över hur ont det gör när det nya håret växer på plats i bästa “man cold”-anda. Skämt åsido, behandlingen görs under lokalbedövning och ska inte göra ont alls. Men en ursäkt för att få barnen att komma med isté och klappa om pappa är ju alltid ett bra knep.