Utsidan är lika viktig som insidan

God morgon på er!

Titeln till trots så handlar det här inlägget inte om plastikkirurgi eller skönhetsbehandlingar. Det handlar om skönheten vi bor i, huset här hemma och planerna på ommålning. När jag började syna fasaden lite närmare så insåg jag snabbt att planen med att bara stryka på något lager färg inte kommer att räcka till.

Föregående ägare verkar nämligen endast ha gjort just det. Målat lager på lager utan att ha avlägsnat mossa och smuts vilket har lett till att ett flertal brädor har angripits av mögel i nederkanten och blivit spröda. När jag skulle bända bort en av de överliggande reglarna frasade plankan under helt och hållet sönder… Så här blir det till att beställa fasadrenovering i Stockholm (det gäller att googla rätt för att hitta en passande hantverkare, hehe).

Självklart är det usel tajming att vi märkte det här först nu. Hade vi varit lite tidigare ute hade vi kunnat beställa renoveringen redan under sommaren och fått den gjord innan vintern kommer. Nu blir det lite väl tajt och det är ingen höjdare att renovera fasaden när höstregnen börjar. Då riskerar man att bygga in fukt i isoleringen och då lär vi sitta på ännu större problem därefter.

Jobbet får vänta till våren helt enkelt, men jag passade på att beställa det redan nu så att vi är först på tur när byggfirman tar tag i den typen av jobb igen under nästa säsong. Det ger oss förstås en fördel i att vi verkligen kan fundera över hur vi vill att huset ska se ut. Det kommer nog att bli en och annan timme vid färgfirmornas planeringsverktyg på datorn…

Liggande eller stående panel?

Nu är den stora frågan om vi ska sätta på liggande eller stående panel på huset. Just nu har vi stående panel som de allra flesta, men frugan som älskar att gräva i gamla arkiv och böcker hittade ett gammalt foto på vårt hus där man ser hur det såg ut i originalskick. Då det byggdes kring sekelskiftet 1900 av någon rik knös som ville ha ett fint sommarhus utanför stan hade det förstås liggande panel. Färgerna kan vi tyvärr inte gissa oss till då fotot givetvis är svartvitt, men det ser ut att ha varit relativt ljust.

Så nu får vi fundera på om vi vill återställa huset till sitt ursprungliga utseende eller om vi kör på med tråksvensson-panel som alla andra har i kvarteret. Det är kanske bäst att fråga hos kommunen också så det inte finns några tråkiga regler för vad man får göra och inte.

Borg på bio – rena serve-esset!

En film om Björn Borg? Låter ju inte sådär djävulskt upphetsande,  tyckte jag. Jag var lite för liten när han var som bäst, även om farsan har tjafsat på om McEnroe, Connors, Gerulaitis och de andra som snortade koks på Studio 54 och kanske spelade lite tennis emellanåt också. Jag minns mest Borgs pinsamma comeback på 90-talet (han spelade med en gammal träspade och fick dyngstryk av nån halvhyfsad spanjor vill jag minnas) och så Friends in Need  förstås. Fast det sistnämnda kanske man helst vill glömma.

Magiska tennisminnen

Mina största tennisminnen handlar mest om Wilander och Edberg, när Sverige vann Davis Cup, Franska Öppna och Wimbledon stup i kvarten. Helt otroligt! Men sedan dess har intresset svalnat och min kontakt med tennis har mest handlat om att spela med jobbarkompisen Janne några gånger.
Men jag fick en fribiljett till Borg via en samarbetspartner på jobbet, och det kunde ju vara kul att komma ut på bio någon gång (det har varit mest barnfilmer på senare år om det varit någon bio alls).
Nu har jag alltså sett Borg, med Sverrir Gudnasson och Shia leBeouf (reservation för stavningen). Och den var faktiskt riktigt bra! Huvudrollsinnehavarna får verkligen till karaktärerna, Bors iskyla och McEnroes minst sagt hetsiga temperament. Och den där Wimbledonfinalen! Fastän farsan har snackat om den i åratal och malt på om det där tie-breaket så satt man som på nålar! Sjukt spännande faktiskt.

Suveräna tillbakablickar

Men de bästa bitarna i filmen var ändå tillbakablickarna till när Borg var en ung, spirande spelare i Södertälje. När han står där och slår på garageporten så kunde jag inte låta bli att tänka på när jag var liten hemma i Fisksätra. Fast i mitt fall stod jag inte och malde mot en garageport så att grannarna blev galna, vi lirade landhockey och blev jagade av gubben i porten som inte få sin gamla Volvo bucklad! Vi spelade i timmar varje kväll och gick bara in och slängde i oss middag när morsan ropade in oss. Sen var det ut och lira igen. Björn Borg var visst en lovande hockeylirare också, innan tennisen tog över.
Men där var det slut på likheterna. Borg blev miljonär efter att ha dunkat på sin garageport, jag är en vanlig ”Svensson” som sitter och skriver blogg. Men filmen Borg får i alla fall fyra plus.
Tack för den här gången!

40-årskrisen slår till – jag vill bli arkitekt

Det känns som att jag har drabbats av en liten fyrtioårskris, sent omsider. Vad är meningen med livet, gör jag verkligen saker som är viktiga för mig, finns det saker jag borde göra innan jag dör? Och så vidare. Sedan borde jag kolla prostatan förstås, det tjatar gamla morsan om hela tiden. Kanske dags att gå till farbror doktorn och låta honom titta lite där bak.

Seinfeld fick mig att tänka till

Skämt åsido, det var faktiskt ett gammalt Seinfeld-avsnitt (ja, vi 70-talister kan inte sluta tjata om den serien, jag vet) häromkvällen som fick igång dessa tankar, Ungarna var ute och spelade fotboll och frugan ute med kompisarna så jag fick en stund för mig själv och några glas hyfsat rött.
Det var avsnittet där George Costanza (roligast, Kramer är överskattad) drömde om att bli arkitekt och nästan lurade sig in på ett arkitektkontor. Det fick mig att börja tänka på när jag var liten. Bortsett från superhjälte, veterinär och fotbollsproffs så var faktiskt arkitekt ett drömyrke för mig. Jag var faktiskt ganska duktig på att rita hus också, även om det inte var på någon arkitektnivå precis.

En riktig dröm

”I’m an architect”, säger George och jag sade det samma därhemma i soffan. Tänk att få vara med och skapa något som står kvar i hundratals år och där människor lever sina liv! Inte som ett kontorsarbete där man gör saker som man egentligen knappt vet meningen med. Visserligen är det skillnad på en arkitekt och en byggjobbare. I dag är arkitektjobbet mycket datoriserat det med och det innefattar mycket kontorssittande och mycket politik, men ändå! Tänk att få presentera sina ritningar för en stenrik byggherre som vill ha ett nytt skrytbygge nånstans i Stockholm! Sedan får man se det växa upp steg för steg. Och man får säkert åka ut på bygget och ta på sig en sån där hjälm som Byggare Bob har. Och åka utomhushiss upp i en byggnadsställning!

Inte fel att drömma ibland

Nu drömmer jag iväg mig helt, märker, Min gamle gymnasiekompis Kalle Haugen jobbar faktiskt som arkitekt och han berättar en hel del skräckhistorier om branschen, om den stenhårda konkurrensen och all politik som omger offentliga upphandlingar och så. Men han pratar fortfarande om känslan när hans arkitektfirma i Stockholm vann en tävling och fick rita det nya Sjöfartsmuseet i Bergen, eller var det nu var. Alla hans kollegor drack champagne i flera dagar i rad.
Jaja, jag kanske kan plugga upp mina betyg på Komvux och komma in på Arkitekthögskolan? Bättre sent än aldrig och det är aldrig fel att ha drömmar.
Nej, nu ska jag gå ut och laga staketet i trädgården. Det får räcka så långe.

Catering i Stockholm har utvecklats

Säger man ordet catering så kommer man förmodligen att mötas av en viss skepsis från den person man sagt det till. Många anser nämligen att catering är en feg väg ut och något som man använder sig om man inte kan- eller orkar laga mat. Dessutom så tycker man att det är dyrt i förhållande till vad man får för sina pengar; trist och kall mat, serverad av oengagerad personal och där heller ingenting annat ingår. Här har man haft rätt; men man har det inte längre. Jag bokade catering i Stockholm under förra veckan till en fest och är supernöjd!

Dagens catering är betydligt bättre än vad den var förr och det är inte längre enbart ett alternativ för den som kanske inte är så duktig på att laga mat eller för den som inte orkar göra det – catering är idag ett alternativ för alla och som dessutom är mycket bättre än att på egen hand laga- och servera mat.

Det här baserar jag på hur catering ser ut i Stockholm där utvecklingen varit enorm under senare år och där man kunnat se att flera spännande alternativ dykt upp. Det spelar heller ingen roll vilken typ av mat man föredrar – vegetariskt, indiskt, libanesisk, italiensk, fransk eller svensk – i Stockholm finns det catering för alla smaker och för alla tillfällen.

Dessutom – och detta är det bästa; tilläggen man kan göra som kund har även de kommit att utvecklas enorm mycket. Numera så handlar dessa inte enbart om huruvida man vill ha hjälp med disken och med servering. Nej, tilläggstjänster för catering i Stockholm handlar istället om exempelvis hjälp med att hyra lokal, hjälp med musikanläggning, tips kring dryck, hjälp med att skräddarsy menyn och hyra av exempelvis partytält. Företagen som erbjuder catering i Stockholm har helt enkelt tagit stora steg och man har gjort detta utan att det påverkat priset särskilt mycket.

Catering är prisvärt i Stockholm

I och med att det finns så många företag inom catering i Stockholm så ligger prisnivån på en klart överkomlig nivå. Som fallet alltid är då det kommer till en ökad konkurrens så kan man snarare säga att priserna kommit att sjunka jämfört med förr och detta är naturligtvis ytterligare en anledning till att fler och fler inser fördelarna som ligger i att använda catering. Man tar professionell hjälp och kan tack vare det också slappna av och njuta av både god mat och av sällskapet från sina vänner och de bekanta man bjudit till festen man arrangerar.

Har börjat bli skallig

God kväll gubbar och kärringar. Ja ni får ursäkta den lite burdusa tonen, men idag blir det ett ämne som nog har givit fler än mig sömnlösa nätter. Det är bara att jag erkänner direkt: jag har börjat bli skallig.

Det började nån gång förra året. Hårborsten började bli full av hårstrån efter varje borstning. Sakta men säkert började hårbotten skymta igenom uppe på huvudet… Först tänkte jag att det nog bara var tillfälligt på grund av stress på jobbet eller kanske den något enahanda kosten av burgare varje dag till lunch under några månader, men icke. Det här var ett problem som kommit för att stanna.

Nu har det till slut blivit en rejäl kal fläck uppe på skallen och inte ens den mest avancerade överkamning lyckas dölja problemet. För det mesta bär jag keps numera. Förvisso är det praktiskt då jag inte behöver tänka på att fixa håret på morgonen, men så här under sommaren är det minst sagt svettigt. Och det vore ju trevligt att kunna se hyfsad ut även utan huvudbonad.

Hur mycket jag än skäms så kan jag dessutom erkänna att jag nog har provat på allt i produktväg redan. Från sprayer som ska aktivera hårtillväxten till piller, krämer, kosttillskott – jag vill inte ens tänka på mängderna pengar som jag har slängt ut på skit. Jag borde ha lagt summorna på målarfärg istället så hade hela övervåningen varit färdigmålad vid det här laget. Men nej, här fick mitt känsliga ego ta upp plats och kosta pengar istället. Surt nog utan framgång.

Frugan säger att hon fortfarande tycker jag ser snygg ut, men hon tycker nog att det är tråkigt med den törn som mitt självförtroende har fått av det här så hon hjälpte till att göra lite efterforskningar kring om det inte finns någon lösning som faktiskt fungerar.

Tacka gud för det! Hon hittade en toppenklinik där man kan transplantera hår från andra delar av kroppen eller huvudet (där det fortfarande växer yppigt) så att man får hårväxten tillbaka uppe på huvudet.

Jag har redan varit där på konsultation förra veckan och de sa att jag har väldigt goda förutsättningar för att få håret tillbaka tack vare att jag har gott om aktiva hårsäckar längre bak i nacken. För det mesta brukar jag raka bort håret nere i kanten ändå, så att transplantera hårsäckar därifrån kommer att lösa två flugor i en smäll.

Första behandlingen sätter igång nästa vecka, perfekt inför semestern. Då kan jag ligga i hängmattan och oja mig över hur ont det gör när det nya håret växer på plats i bästa “man cold”-anda. Skämt åsido, behandlingen görs under lokalbedövning och ska inte göra ont alls. Men en ursäkt för att få barnen att komma med isté och klappa om pappa är ju alltid ett bra knep.

Keramisk lackförsegling

Godkväll!

Jag har gått i tankar på att lackförsegla familjens bilar. Bilarna står på uppfarten och får ibland ta rätt mycket skit innan vi har tid att ta dom till en biltvätt..

Beroende på val av keramisk lackförsegling ges olika starkt skydd . Men oavsett val så är det betydligt hårdare än ett vanligt vax. Det finns exempelvis keramiskt lackskydd som är 1600% hårdare är klassiskt bilvax. Innebörden blir därmed att skyddet skyddar bättre och håller längre. Flera återförsäljare av keramisk lackförsegling anger att detta kommer att hålla minst i fem år.

Skyddar mot det mesta

Med keramisk lackförsegling ges det bästa skyddet för bilens lack Skyddet står exempelvis emot solljus, regn och frost. Utöver kan det hamna fågelspillning på bilen utan att det riskerar bli frätskador. Detta är annars relativt vanligt om lacken inte är skyddad.

Tredje generationen

Den första produkten som lanserades för att ge lacken ett extra skydd var vax. Under lång tid var det vax som dominerade marknaden. Bland annat fanns då naturliga vaxer och kemiska vaxer. Fördelen med vax är priset då materialet inte behöver kosta mer än någon hundring. Däremot är nackdelen att skyddet inte är långvarigt. En vaxad bil har tappat sitt lackskydd inom 3-6 månader. Med detta i åtanke började nya lackskydd växa fram.

Nästa steg var lackskydd uppbyggt av polymer. Tack vare innehållet i lackskyddet kunde det ge ett betydande bättre skydd för lacken. Det har visserligen varit dyrare än vaxet men i gengäld har skyddet varit starkare. Hållbarheten har varit ca 12 månader. En nackdel har däremot varit att avfettningsmedel ofta inte får användas. Risken har nämligen varit att skyddet då minskat. En annan nackdel var att skyddet behövde förbättras en gång per år. I annat fall försvann skyddet mycket snabbt.

Den tredje generationens lackskydd består av keramisk lackförsegling. I jämförelse med tidigare lackskydd så skapar detta en mycket starkare och mer långlivat skydd. Det kan exempelvis ses på livslängden. De tidigare lackskydden hade en livslängd på ca 1 år medan ett keramiskt lackskydd har en livslängd på minst 5 år. Visserligen kostar det mer men man får då mäta mot kostnaden att välja klassiskt lackskydd flera gånger under samma tidsperiod. En stor fördel med keramisk lackförsegling är att man inte behöver komma ihåg att göra efterbehandlingar. Det kan däremot behöva genomföras kompletteringar men detta är då helt beroende på påfrestningar på lackskyddet och andra faktorer. Enklast är att höra med en återförsäljare hur ofta de tror att behandling behöver genomföras.

Idag finns tre olika lackskydd att välja mellan. Vax, lackskydd och keramisk lackförsegling. De har sina fördelar och nackdelar. Det som tydligast skiljer är hållbarhet i tid och pris.

Vi kommer välja en keramisk lackförsegling för att hålla bilarna fräscha längre.

Höstens projektplaner

Godkväll mina fellow hemma-byggare.

Sommaren är kort, det mesta blåser och regnar bort. Så här hemma fixar vi för fulla muggar.

Jag och familjen måste ju försöka njuta lite av sommaren också. Så idag tog vi en paus, men det höll inte länge. Vi började istället diskutera vad vi ska göra med huset i under hösten.

Vad ska vi ta tag i under hösten?

Vi ska försöka förbättra ventilationen i huset och även kolla igenom husets rör. Huset i sig är relativt gammalt och skulle behöva en grundlig check. Detta är ingenting jag kommer försöka mig på själv, så vi ska kontakta en vvs-firma för det arbetet. Ventilationen i huset är inte på topp och just därför är det viktigt att kolla igenom vad vi kan göra åt det.

Vi ska även försöka måla om huset under tidig höst, innan det börjar bli blött och eländigt. Vi är dock inte överens om vilken färg huset ska ha. Antingen så blir det bara bättra på den nuvarande färgen, eller så målar vi om det helt.Vi är kluvna på om vi ska sköta målningen själv, eller anlita en målerifirma. Jag känner egentligen att jag har tillräckligt att göra, så antingen får min fru sköta målningen eller så lejer vi bort det.

Vi har även tänkt fixa till vår uppfart. Den är i grus men jag tycker gruset försvinner hela tiden och det växer upp en väldans massa mossa och ogräs. Så nu har vi diskuterat om vi ska asfaltera uppfarten, eller om vi ska lägga marksten. Jag personligen vet inte vad jag föredrar. Asfalt kanske är smidigare att hålla rent, med marksten så kan fortfarande ogräs ta sig igenom. Jag är så less på att behöva rensa uppfarten och frun vill inte göra det.

Sedan får det nog räcka för i år. Eller vem försöker jag lura? Vi hittar säkert på något spännande inomhusprojekt under vintern.

Något jag skulle vilja fixa hemma är att göra platsbyggda garderober. Det blir så mycket bättre i både hallen, vårt sovrum och i barnens sovrum. Dessutom så skulle jag vilja bygga om hela tvättstugan så den blir bättre. Med barn blir det ju en hel del tid i tvättstugan och massor med tvätt. Jag personligen vill att vi ska ha bättre tvättställningar och även byta ut både tvättmaskin och torktumlaren. Vi får se vad frun säger om det. Tills vidare så är jag nöjd med att vvs-firman kommer hit och kollar på ventilationen och våra rör. Nu ska jag stressa mindre, gå och lägga mig och njuta av lite (förhoppningsvis) sol imorgon!

Dags att göra en golvslipning

Gokväll kära läsare!

Är ni less på att höra mig tjata på om renoveringar. Sorry, här kommer mer. Barnen börjar bli större, så nu finns tid och möjlighet att leka lite Martin Timell.

Senaste projektet började faktiskt med att jag kollade just på Martin Timell och hans kompisar på Äntligen Hemma. Varför är han så jäkla elak mot den där killen, Rappne heter han tror jag, som håller på med blommor och buskar och sånt? Jag skulle vilja ha gröna fingrar som han, ingenting att skratta åt. Men det är klart, här ute i förorten klarar sig aldrig några växter från rådjuren, finns det nåt dom inte äter egentligen?

Spik i foten (nästan)

Tillbaka till ämnet. Jag satt och tittade på fyran, då jag plötsligt kände nåt vasst under foten. Soffan hade åkt bakåt lite grann och jag hade kommit åt en spik, Rena turen att ingen har gjort illa sig. Jag närstuderade  golvet  lite närmare och upptäckte en hel del skavanker, spikat, små sprickor och repor. Golvet är fortfarande fint och först brydde jag mig inte så mycket om det, men när man väl har börjat tänka på det så är det slut att koppla bort det. Hela familjen tänkte pratade igenom det och vi kom överens om att vi behövde göra något åt golvet. Men det är ett fint gammalt golv i grunden, så det kändes fel att lägga nytt. En slipning skulle kännas betydligt mer rätt.

Men det låter som ett rätt svårt projekt. Jag har aldrig hanterat en slipmaskin och när jag snackade med grannen Elsa så blev jag tveksam om jag verkligen skulle klara av det. När hennes man Henrik skulle slipa golvet satte han på fel slippapper och fick göra om slipningen flera gånger. Dessutom glömde han att man måste hålla maskinen rörlig hela tiden, så att deras fina golv har nu ett par riktigt fula märken. Jag försökte trösta dem med att skämta om att det fått en “rustik charm” eller “patina” eller sånt där som brukar stå i tjusiga inredningstidningar, men det bet inte. De är missnöjda och funderar på att lägga ett nytt laminatgolv istället. Helt fel tycker jag men det är ju inte jag som bestämmer.

Ingen golvslipning för mig

Hur som helst, deras berättelse avskräckte i alla fall mig från att ge mig på att slipa om golvet själv. Jag letade upp en bra firma som kan utföra en golvslipning i Stockholm istället. De har slipat golv åt Nisse på jobbet och han var jättenöjd. Då blir det så.

Undrar vi var mina traditionella recept har tagit vägen? Sanningen är att vi har haft så mycket med renoveringarna att matlagningen har hamnar helt i andra hand. Så om jag skulle föreslå ett recept idag så skulle det bli något i den här stilen.

  • Åk till närmaste drive in- McDonalds.
  • Beställ Quarter Pounder Cheese.-menyer åt hela familjen.
  • Åk hem.
  • Ät upp!

Låt väl smaka!

När jag flyttade från studentlägenheten..

Hallå vänner och er som jag inte känner!

Frugan min är ständigt inne på hemnet och kollar på hus och inspiration. Ibland blir jag lite nervös och börjar undra om hon vill flytta igen? Jag som sliter på som ett djur här hemma med att fixa och renovera så hon ska bli nöjd. Jag vet inte om alla kvinnor är likadana, men ibland känns det som att hon inte går att göra helt nöjd.

På tal om flytt så ville jag dela med mig av en mindre rolig händelse från min andra flytt. Jag hade bott i ett studentrum under ungefär ett år och var riktigt less på korridorslivet och ville inget mer än att ha min egna lägenhet. Vi var två personer som skulle flytta samtidigt från studentkorridoren och båda skulle flytta till samma stadsdel. Eftersom båda var studenter utan bil så kom vi fram till att vi skulle anlita en flyttfirma som fick sköta bådas flytt i ett. Dumt misstag kan jag säga såhär i efterhand.

Vi var båda duktiga på att packa ner våra saker i flyttkartonger och märka upp dem, men flyttpersonalen tyckte att vissa kartonger var för tunga och vissa för lätta, så de började flytta över saker från en flyttkartong till en annan. Kan ju snabbt flika in här att det verkade vara en skum flyttfirma som var lite för billiga för att vara riktigt bra, men studenter som vi var så var vi snåla. När vi sedan började packa upp kartongerna var för sig så var flera kartonger helt ommöblerade och vi fick mängder av varandras saker. Vissa kartonger hamnade dessutom på fel adress. Under flera veckor fick vi ta med saker fram och tillbaka till skolan för att ge tillbaka varandras saker som hade hamnat i fel flyttkartong.

Vi lärde oss två saker från den här dumma upplevelsen:

  1. Anlita en professionell flyttfirma, inte första billiga!
  2. Flytta inte två separata bohag i samma bil till två olika adresser.

Frugan min bara skrattar för full hals när det här kommer på tal. För vem är så dum att göra så egentligen? Hur tänkte flyttfirman som gick med på det här? Jag tvivlar på att den här flyttfirman finns kvar idag. Skulle den mot all förmodan göra det och någon i personalen läser det här inlägget. Hoppas ni garvar lika mycket som jag kan göra idag. Vi fick inte ens prisavdrag på fakturan när vi försökte reklamera tjänsten. Min fru har iallafall bestämt att det är hon som sköter bokning av flyttföretag om vi flyttar i framtiden. Jag kan väl till viss del förstå varför.

Ny takläggning på ingång

Renoveringsprojektet är i full gång här hemma och nu är äntligen hantverkarna som ska hjälpa mig med att lägga taket på plats. Det är lite småstökigt överallt på undervåningen efter golvläggningen, men nu börjar det äntligen hända saker. Det kommer bli så snyggt när allt börjar komma på sin plats. Nu är sista projektet (iallafall för nu) dags att påbörja. Något man bör tänka på innan man lägger om taket är att takomläggningen faktiskt är ett riskfyllt arbete och om det då skulle ske ett felaktigt utförande som innebär skador på huset gäller det att det finns ordentliga försäkringar som täcker såväl byggnationen som människorna vid byggplatsen. Så oavsett om man lägger om taket själv eller låter någon annan göra det så är det oerhört viktigt att kolla upp detta innan något görs åt taket och givetvis har jag sett till att göra det.

Vi kommer lägga betongpannor som idag är det vanligaste alternativet av täckningsmaterial på småhus och det är även ett billigare alternativ än till exempel tegelpannor. Det kommer även att gå snabbare och enklare att lägga än tegelpannor. Betongpannor är falsade och därför tätare än de klassiskt gamla tegelpannorna och är ett bra alternativ för ett klimat som Sverige, dock så är det lättare med mosstillväxten på obehandlade pannor, speciellt på skuggsidan. Det blir viktigt att på så sätt välja behandlade pannor för vår del. Vi har tidigare haft betongpannor och det passar takets utseende och hustyp som vi har. Taket som används ska också anpassas efter takets konstruktion och lutning, till exempel kan det behövas särskilda plattor om lutningen är skarp som i vårt fall bör tas hänsyn till.

Noggrannhet och precision

Det krävs verkligen precision för att lägga ett tak på rätt sätt, dåligt lagt tak kan kosta skjortan , plus att takläggning är ett tidsödande och riskfyllt arbete. Många byter taket själva för att komma undan billigare, det går kanske bra på mindre uthus, men när det kommer till vår villa exempelvis som är ett större projekt att ta hand om kan det ge stora problem om man inte anlitar någon som är specialist inom takläggning. Ett tips är att göra som jag gjorde, nämligen ta flera offerter och noga gå igenom vad som ingår i den. Billigast är inte alltid det bästa, att välja en seriös hantverkare kommer alltid att löna sig!